Har ni någon gång befunnit er i en belägenhet som väl torde kunna kallas för en af de retsammaste, hvilka man här i jordelifvet kan iråka? Har ni händelsevis kommit på en af dessa gästgifvaregårdar i vårt gamla Sverige Åder man, som ett visst ljushufvud en gång uttryckte sig, spisar bra, om man matsäck har som duger? Har ni befunnit er der utan matsäck men med en aptit sådan att ni skulle vara färdig att äta er nästa, med nervus rerum gerendarum, klingande mynt, fullt upp i fickan, men utan den ringaste skymt till möjlighet att få en bit ätbar mat till lifs? Eller har ni, uttröttad af en half dags kringströfvande i skog och mark, råkat på en förtjusande fläck under en lummig gran invid en sorlande bäck och der öppnat er lilla matsäck, god och välsmaklig nog, det förstås, men bara kallmat, har ni då, medan medvurstsmörgåsen så småningom i ert innersta bildat en skiljemur mellan helan och halfvan plötsligen kommit att tänka: Den som nu hade sig en varm soppa, en biflstek, eller, o höjd af vällust, en stekt fågel? UHar ni befunnit er i ett af dessa status, då har ni säkerligen med glädje hört omtalas en af nyare tidens