Göteborg d. 16 November 1867 Väderlekstelegram. Enligt från kejserl. observatoriet i Paris ingången underrättelse hade de stormbyar, som i förgår förekommo i Nordsjön, i går vändt sig mot Spanien. Följaktligen rådde då stormig väderlek i sydvestra Europa. Gustaf Adolfs-stiftelsen firar nästkMåndag kl. 6 e. m. sin årshögtid i Domkyrkan. llögtidstalet hålles af d:r Fjellstedt. Om hypoteksföreningar. Det visar sig alltmera synbart, att nya töreställningar rörande landets flnansiela förhållanden börja vinna terräng och utbreda sig. Man finner, att kapitalbildningen inom landet är en fantasibild, då utländska lån till höga priser städse upptagas, under det att en betydlig del af dessa utgå till improduktiva saker. Vare det långt ifrån oss att vilja förneka, det utländska kapitaler kunna i ett land, der penningarne stå högre, bidraga betydligt till landets materiela förkofran, förutsatt att de endast användas för sitt afsedda ändamål. Men när de så oklokt begagnas, att de först uppJaga egendomarnes pris till en abnorm höjd och sedan bidraga till att åter sänka dem abnormt i motsatt proportion, så kan det väl vara rådligt, att man tillser, det andra åtgärder kunna vidtagas, hvilka, utan att göra 088 beroende af utlandet, ge ökad spänstighet åt våra egna penningeangelägenheter, vänja folket vid redlighet, ordning och sparsamhet, på samma gång de låta räntorna stanna inom landet och sålunda just medverka mest till kapitalbildningen. Vi hafva af många tecken funnit, att detta system börjar alltmera intränga i det allmänna medvetandet, att man mer och mer tänker på att rätt använda inhemska kapitaler, för att göra sig fri från utlandet i detta fall, såvidt vår egen fördel det bjuder. Särskilt glädjer det oss att finna, det man jemväl här på platsen börjat göra sig förtrogen med dessa ändrade föreställningar, i det att det af pastor 4. IV. Ekman uppgjorda Förslag till Reglemente för en Ilypokekaförening mellan fastighstsegare uti Göteborgs Förstäder och Majorna, hvilket, efter hvad vi hafva oss bekant, vunnit större uppmärksamhet och förtjent afseende, uppställer såsom princip, att hypoteksföreningarnes lånerörelse grundas på ett slags inhemskt fondsystem. Förslagsställaren säger: Produktionen i ett land alstrar under vanliga och normala förhållanden betydliga öfverskotter öfver konsumtionen. Dessa produktionens årliga öfverskotter hafva en naturlig benägenhet att förvandla sig till produktivt kapital; men genom deras fördelning i små summor på många särskilda händer blir denna benägenhet af ringa påföljd i länder, der beqväma utvägar saknas att genast nedlägga besparingarne säkert och fruktbart. Dessa små, men många besparingar äro, om de en längre tid nödgas ligga sysslolösa, utsatta för sysslolöshetens vanliga frestelser och gå oftast till inköp af öfverflödsvaror eller försvinna på annat sätt utan nytta för produktionen. Ingen utväg att samla den enskildes små besparingar och förvandla dem till kapital har i något land visat sig mera verksamt, än införandet af sondpapper, såsom det beqvämaste och säkraste sättet att göra dessa besparingar fruktbärande. Ju mer dessa fondpapper närma sig pappersmyntets egenskaper, desto mer användbara, desto mer