och han hade varit utan räddning förlorad. Vilda tjut från de församlade soldaterna hördes på alla håll, man var öfvertygad om att han brännt inne. Prinsen insåg, hvilken fara han genom hennes själsnärvaro undgått och sade upprörd: Näst Guds hjelp har jag er att tacka för mitt lif! Han skyndade derpå ut genom slottsporten och visade sig straxt som den öfverlägsne styresmannen. DL., 5