Göteborgsposten – 31 oktober 1867, sida 2

— Om ni hade tre tusen francs, nå väl! se der till hvilken grad ni intresserar mig, så skulle jag lägga till resten. — Då är det icke att tveka längre. Jag skall meddela er hur det är. Ah, herr Cambrai det är en djup hemlighet och det fordras en sådan ytterlighet för att besluta mig till detta handlingssätt ... Känner ni en herr Joseph Pommier? — Vänta, vänta ... Jag tycker mig ha hört detta namn. Joseph Pommier ... Jaha, Passage Radziwill, inte sannt? — Just precis. — Fullkomligt; en säker karl och solid i affärer. — Nå väl, min herre, han har erbjudit oss tretusen francs för en bok, som är der. — Och ni har icke sålt den? Det är då en mycket sällsynt bok? — Min Gud; det ser så ut. Men det är icke derför min man håller på den. Det är emedan denna bok är deponerad. — Deponerad? ... Känner ni åtminstone af hvem? Vet ni till hvilken den skall återställas? ... — Nej. Den är hos oss sedan åratal. Ingen har någonsin återfordrat den. Det är för öfrigt en lösryckt del. — Huru! sade frestaren, och det är inför dylika barnsligheter, ty det är icke ens fråga om allvarsamma skrupler, det är för dessa, som er man underkastat sig att dö af elände, sjukdom och hunger. I sanning det stöter på galenskap.