Göteborgsposten – 29 oktober 1867, sida 4

På undertecknades förlag utkommer inom kort och är Anteckningslista för Subskription tillgänglig i alla Boklådor å: Fältmarskalken. Riksrådet m. m. Grefve Fredrik ARel von Fersens efterlemnade HISTORISKA SKRIFTER. Uiglsua af öfversten, Friherre R. M. Klinckowström. Få tidskiften af Sveriges historia hafva varit så svåra att rätt lära känna, som det från Carl XIIS död till slutet af Gustaf III:s regering. Det är en tid begränsad af 2:ne märkliga konungars blodiga slut. Med svårighet har man funnit jemförelsevis fåtaliga upplysningar i de offentliga arkiverna inom och utom faderneslandet: sanningen har der, bland många villosken, endast sparsamt belyst de stora, djupt tragiska taflorna med sin fackla. Författaren till Svea Rikes Häfder har sammanfattat intryc ket af sina studier rörande denna tid i sitt bekanta arbete: Teckning af Sveriges tillstånd och af de förnämsta handlande personer under tiden från konung Carl XII:s död till Gustaf III:s anträde till regeringen — uti en bild, vittnande mera om siarens än historieforskarens ovanliga förmåga. Efter honom hafva Fryxell och Malmström försökt att här bryta väg på häfdens föga banade mark. Denna tid behandlas äfven i 2:ne samtidas esterlemnade skrifter: den enes stympad (Tessin och Tessiniana), den andres till börden trifvelaktig (Sverige under Ulrika Elonora och Fredrik den I:ste eller från 1718 till 1751). A Gustaf III:s regeringstid har funnit sina bäfdatecknare och loftalare; men, med undantag af Geijers redogörelse för de Gustavianska papperen i Upsala, hafva dessa skildringar täflat, att prisa hans lynne och egenskaper. Tvenne samtidas, Adlerbeths och Sehröderheime, mindre memoir-samlingar hafva anfört spridda drag af denne konung och hans regering; man har sökt att sätta deras trovärdighet i fråga. Uti Schinkel-Bergmans Minnen ur Sveriges nyare historia hafva Gustaf III och hans samtid blifvit tecknade, på grund af de mångahanda materialier denne författare haft att begagna, mera mörkt än hittills skett. Det är måhända aännu för tidigt att skrifva Gustafs II1:s historia. De nödiga materialierna dertill fattas för häfdeforskaren; hvaribland främst den sanningsenliga teckningen af konungens förhållande till sin moder och till oppositionen. De finnas, men äro ännu ej alla tillgängliga. Fältmarskalken, riksrådet m. m. grefve FREDRIK AXEL v. FLRSENS efterlemnade historiska skrifter, till subskription hvarå vi härmed vördsamt inbjuda, omfatta tiden från 1718 till 1789, och bidraga att i flera afseenden fylla en vigtig lucka i den Svenska historien. Dessa skrifter äro författade af en man, som — ett barn af den så kallade Frihetstiden — verksamt deltagit i dess offentliga lif och under bela Gustaf III:s tid stod denne konung ganska nära, först såsom rådsherre och sedan främst inom oppositionens leder, Grefve Fersens slägtoch politiska förbindelser, hans uppfostran, samhällsställning, rikedom och verksamhet gjorde det för honom möjligt att, mera än kanske någon annan, samla upplysningar och rigtiga omdömen om sin tid. Hans sanningskärlek, upphöjda karakter och oberoende ekonomiska förhållanden böra gifva åt hans skrifter ett stort förtroende. Gresve von Fersens efterlemnade historiska skrifter skola omfatta 6 högst 7 delar. Första delen, som kommer att utgöra omkring 15 ark, är redan lagd under pressen, och utlemnas i bokhandeln i November månad innevarande år och säljes till ett pris af 2 Rdr 50 öre. Denna del behandlar tiden för Carl XII:s till Fredrik I:s död; 2:dra delen tiden från 1751 till slutet af 1756 års riksdag; 3:dje och de följande delarno omfatta Gustaf 1II:s regering, från denne konungs födelse intill slutet af 1789 års riksdag. Af den mängd offentliga handlingar, bref, uppsatser m. m., som finnas manuskriptet bifogade, skola endast förut okända och vigtiga, såsom bilagor meddelas. De 2:ne första afdelningarne äro skrifna på svenska. Detta är ej förhållandet med den afdelning, som behandlar Gustaf III:s tid; men utgisvaren har avsett, att manuskriptet, ömsom skrifvet på franska, ömsom på svenska språket, borde utgifvas ensamt på detta sednare språk, hvarföre han ämnar ösversätta de franska delarne på svenska. Der företrädesvis vigtiga och betecknande drag förekomma, skall likväl, till yttermera visso, den franska texten tillika anföras. Stockholm i Oktober 1867. Ä Ä — P. A. NORSTEDT Å S