Göteborgsposten – 26 oktober 1867, sida 2

vertaga dessa lyxartiklar. lan makterna, hvilken garanterar påtvens andliga makt och myndighet och beslutar om ersättning åt honom för den materiela förlust han gör, i det hans provinser införlifvas med konungariket Italien. Denna lösning kostar minsta blodsutgjutelsen och bör antagas at det liberala Europa under den förutsättning, att konferensen snarast kommer till stånd. Öfverenskommelse härom träffas otvifvelaktigt mellan kejsarne af Frankrike och Österrike under denne senares vistande i Paris. England har redan officiöst antydt denna lösning såsom den bästa. Preussens hållning mot Italien på sista tiden anger, att äfven det vill tör sina katolska undersåter heldre den lösningen, än någon annan. Hvad beträffar Ryssland, är det icke antagligt, att det skall motsitta sig en uppgörelse mellan påfven och de katolska makterna, isynnerhet om derigenom kan åstadkommas en reglering af påfvens ställning till de resp. ländernas kyrka. Det verldsliga påfveväldets sista stund kan derför äfven på denna väg snart vara inne och således med en liten omskrifning ordspråket besannas: att alla vägar föra Italien till Rom. I Frankrike känner man en viss belåtenhet med att utsigten till en krigisk brytning är, säsom man vill hoppas, undanröjd. Men man inser äfven på samma gång, att denna lösning endast är provisorisk, om den icke kan uppgå i en mera afgjord sådan. De igår anlända franska tidningarne yttra sig afgjordt i denna anda, så att man väl kan antaga, att ufven oppositionen skall förstummas om regeringen allvarligen skrider till åstadkommandet at en konferens. Den nya italienska ministeren är sålunda sammansatt: Cialdini, ministerpresident, utrikesoch krigsminister; Durando, inrikes-, Depretis finans-, Vigliano justitieminister och Correnti minister för de allmänna arbetena, Från Kyrkostaten erfares ingenting nytt. Kejsaren af Österrike lemnade d. 21 d:s sin hufvudstad, för att begifva sig till Paris. Tisdagen d. 22 på f. m. anlände han till Strasbourg, på e. m. till Nancy, hvarest H. M:t dinerade och qvarblef öfver natten. I Onsdags reste kejsaren först till Meaux, hvarest han aflade sitt inkognito, och samma dag kl. 2 anlände han till Paris. Kejsaren beledsagus af sina bröder erkehertigarne Carl Ludvig och Ludvig Victor, vidare af adjutanterna: grefve de Bellegarde, öfverstelöjtn. furst Lichtenstein, majoren baron Fejervary och majoren furst Paar; derjemte af det kejserliga militärkansliet, af de personer, som äro medlemmar af H. M:ts kabinett, och en del hofembetsmän. Det har förut nämnts, att rikskansleren baron v. Beust och grefve Andrassy, president inom det ungerska ministerrådet också medfölja på resan, D. 20 d:s aftäcktes i Wien det monument, hvarmed kejsar Frans Josef velat hedra minnet af segraren vid Leipzig, fältmarskalken furst Carl Schwarzenberg. Från Turkiet skrifves, att den annalkande vintern gjort slut på alla vidare planer om åstadkommandet af en resning i Bulgarien. Alla de ryska officerarne ha rest, och c:a 50 man från de olika band, som från Serbien gått öfver gränsen, hafva återvändt till Belgrad. I Amerika har en händelse intråffat, hvilken ser något besynnerlig ut. Lincolns enka, som befinner sig i mindre goda omständigheter, fann det för någon tid sedan klokt att söka afyttra en del dyrhara schalar, klädningar och diamanter, hvilka hon under presidentens lifstid erhållit i present. IIon lemnade dem åt en person med uppdrag att inställa sig med dem hos åtskilliga personer i Newyork, hvilka hon förskaffat tjenster och andra förmåner, samt söka förmå dem att öfDe ifrågavarande personerna vägrade. Hon vände sig då till tidningarne, i hvilka hon beskyllde dem för otacksamhet samt anklagade amerikanska folkot i allmänhet, derför att Republiken icke törsett henne med tillräcklig utkomst. Den hade neml. donerat åt henne 1,700 dollars om året. Derpå annonserade hon sina saker till offentlig försäljning. En mängd menniskor besåg de utställda varorna, men få köpte. De för otacksamhet anklagade besvara hennes beskyllningar med offentliga tillvitelser, hvilka äro mycket närgångna. Kortligen, namnet Lincoln är indraget i en obehaglig skandal, som nu sysselsätter de goda amerikanarne. Gula febern rasar fortfarande i NewOrleans, der 2,000 personer aflidit, efter det sjukdomen utbröt. Mexico väntas komma att utbjuda ett lån i Amerika om 50 mill. dollars. Konung Georg af Grekland förmäles såsom i morgon i Petersburg med storfurstinnan Olga. Talaorammer