Göteborgsposten – 23 oktober 1867, sida 2

kändt af en man, från hvilken hon för hvarje pris ville befria sig, den afskyvärde Asperginos. Ändtligen hade hon ioke mera än tjugufyra timmar att tillbringa der, och sedan skulle den beständiga fruktan, hvari hon lefde, upphöra. Hon började att göra upp sin räkning med den förträffliga Elsassiskan, som hade låtit henne få sitt rum på kredit, och som nästan grät, då hon erfor att hon ånyo skulle förlora perlan bland sina hyresgäster. Derefter begaf hon sig till hvar och en af de fattiga familjer, hvars barmhertighetssyster hon var; hos alla qvarlemnade hon minnen, som mycket lättade hennes börs. Hvad betydde det? Hon skulle ju icke mera hafva behof deraf. Hon knackade på hos Lnejen Miihldorf men hade den oturen att icke träffa honom hemma och måsto derför uppskjuta nöjet att se honom till morgondagen. Hon steg upp till Tournaires; allt fortsatte att förkofra sig der, efter utseende åtminstone. Den lilla Isabelle kastade sig om hennes hals med en ytterlig glädje och frågade henne om underrättelser från Jean. Då hon svarade henne i obestämda ordalag, tyckte hon sig märka ett visst misstroende i Denise Tournaires drag. — Herr Tournaire mår också bra? frågade hon. — Ja och nej, svarade Denise. Det ges ögonblick, då jag finner honom blek såsom om hans sjukdom skulle komma tillbaka; detta oroar mig, ty hans helsa är af sådan stor vigt. — Det är kanhända af ansträngning vid arbetet,