Göteborgsposten – 28 september 1867, sida 1

Lördagen den 23 September. Bloms stora sal! Se der Alpha och Omega, begynnelsen och ändan för alla musiklokaler i det stolta Göteborg. Frimurarelogens pelaresal, ehuru i akustiskt hänseende fördelaktig, är för liten, elementarläroverkets sollennitetssal som musikrum olämplig och Lilla Börssalen — nå ja, den veta vi ju har gammal häfd på att icke få anses som offentlig, Finnes här då verkligen ingen annan musiklokal? Jo, mitt herrskap, det finnes lyckligtvis numera. Ni kan sjelf öfvertyga er derom i afton, ty idag öppnas, som bekant, Lorensbergs nya restaurationsbyggnad. I öfre våningen af densamma finnes en rymlig och elegant festivitetssal, hvilken jemte den tillstötande verandan anses böra kunna rymma 4 å 500 personer. Etter hvad vi tro oss veta kan ni i afton äfven få klart för er dess lämplighet till musikrum. I alla hänseenden blir denna salong en förträfflig ballokal äfven under vintern, då verandan lätt kan apteras till en förtjusande vinterträdgård. Vi som äro öfverallt och veta allt, ha naturligtvis blitvit satta i tillfälle att på förhand taga lokalen i ögonsigte och kunna sanningsenligt intyga, att den, hvad dekorering och möblering beträffar, lemnar intet öfrigt att önska, och vi ha all anledning attförmoda att publiken sjelf måtte kunna yttra detsamma om ställets — servering. Bland de många agremanger stället erbjuder är äfven det af icke mindre än 3:ne pianon, deraf en af Malmsjös dyrbaraste tafflar, densamma som d:r Satter begagnade vid sin sista konsert å Bloms sal. Vi tillönska hr Graf, som å den nya lokalen nedlagt betydliga kostnader, publikens bevågenhet, öfvertygade som vi äro att det numera endast beror på lonom sjelf att deraf komma i fullt åtnjutande, men lyckönska på samma gång äfven Göteborg att ha erhållit ett propert och med tidens fordringar öfverensstämmande utvärdshus, Beyerböckska kapellet, hvilket i Thorsdags för första gången efter sin återkomst hit lät höra sig i Caf du Commerce, helsades med det lifligaste bifall at de åhörare, hvilka trängdes i den för större prestationer ej fullt lämpliga lokalen. Hr J. Beyerböck har under vistandet i Norge med vanlig smak arrangerat ett potpourri at norska folkmelodier, bland annat innehållande hjerulss genom Upsalakören på ryktets vingar burna Brudefard i Iardanger, hvilket potpourri i. sin helhet förtjenar och äfven belönades med det lifligaste erkännande. Hrr Åhman och Pousette, hvilka på sista tiderna med framgång låtit några af Shakespeares mästerverk gå öfver scenen, ha nyligen träffas af en svår motgång, i det en af truppens förnämsta stödjepelare, hr Raa, insjuknat i en så betänklig halsåkomma, att hans vidare uppträdande under denna sejour anses omöjligt. Då hr Raa i nästan alla de stycken, som sällskapets repertoar upptager, innehaft hufvudroller, finner man lätt huru störande hans sjukdom måst inverka. Vi äro dock förvissade om att publiken, detta oaktadt, under de få representationer som återstå, skall begagna tillfallet att genom talrika besök visa sin aktning för ett sällskap, hvars medlemmar, då det nu upplöses, kan afträda trån skådeplatsen i medvetande af att ha tillhört Sveriges högst stående ambulanta dramatiska sällskap. Vi ha haft nöjet att emottaga tvenne insända artiklar, den ena påpekande nödvändigheten af atv minst 2:ne oljeeller fotogenxÅktor, så fort sig göra låter, måtte placeras på den långa provisionella vägsträckan mellan Pusterviksvägen och yttre Svängbron. För en sotgängare är det nemligen hardt nära omöjligt att i kolmörkret vika undan för mötande åkdon, emedan man dervid riskerar att ett, tu, tre få göra en opåräknad och möjligen ganska farlig kullerbytta i det utmed vägen löpande djupa diket. Vår stad är lyckligtvis fredlig nog, eljest skulle denna mörka passage, dit på aftonen och natten hvarken ljusets eller polisens blickar någonsin hitta, möjligen bli ett förträffligt experimentalfält för mot samhället och individen fiendtliga subjekter. Vi antaga att denna i alla afseenden billiga begäran lätt skall vinna gehör hos vebörande. Den andre insändaren påpekar med anedning af de i förra krönikau omnämnda venne nya table dhöterna härstädes, behofvet it äfven en billig dylik. Ins. föreslår derför nrättandet af en table dhöte, hvarest till ett pris af 50, högst 60 öre, skulle serveras 2:ne ätter mat, utan smörgårdsbord. Vi kunna, ned kännedom om hvilken mängd at särdeles ngre ogifta män med små inkomster, som innes här I (Tötehare Ia. one —