Göteborgsposten – 19 september 1867, sida 2

uppföras å dertill utsedd plats i norra ändan af Töreboda köping. Från Arvika skrifves d. 9 d:s: Slagsmål och oväsende har nu en tid hört till ordningen för såväl dagar som nätter härstädes. Den mängd af jernvägsarbetare, som blifvit afskedade och sålunda sysslolösa, har dertill gifvit anledning. Det har gått så långt, att kommunalstyrelsen funnit sig föranlåten bestämma en extra nattvakt, bestående af 10 personer, at hvilka jernvägen bekostar de tyra. Alla dessa skola, spridda, patrullera kring köpingens gator från kl. 8 till 12 på natten och ännu längre om så behöfs. Kronolänsman Pallin har äfven funnit sig föranlåten, att från predikstolen uppmana kringliggande hemman att, isynnerhet Lördagsoch Söndagsqvällar, hitsända en talrik förstärkning af handfasta karlar åt säkerhetsvakten. En tjur, tillhörig grefve A. Posse på Charlottenlund, och hvilken å det nyligen hållna landsbruksmötet i Ystad tillerkändes siltvermedalj, såldes samma dag till en slagtagare från Hamburg för 505 rdr, hvilket utgjorde 6 rdr pr lispund, enär tjuren på lefvande vigt vägde 84 lispund. Från Haparanda skrifver en tillfällig korrespondent till tidningen Gefleposten följande: Grödan hår uppät stär mycket vacker; mätte den blott få stå fredad för frosten och hinna mogna. Nätterna äro nu mycket kalla och dagarne alldeles icke ötverflödigt varma. Torneå elfs floddal är ovanligt vacker och bördig, också ligger efter elfven både på svenska och ryska sidan den ena byn efter den andra och man ser der en mängd stora och ståtliga om förmögenhet vittnande bondgårdar. I denna elf fiskas årligen tusentals tunnor lax, som delas lika emellan de svenska och ryska bebyggarne. Skogen här omkring Haparanda är så långt ögat kan se särdeles småväxt; granarne blifva icke mer än 6 å 7 alnar höga, detta gör att telegrafstolparne akjuta högt öfver skogen, och kunna ses långa sträckor utåt, stående der som andra torrakor bland småskogen på det flacka landskapet. Under mina vandringar genom skogarne har jag ofta träffat på renflockar, och nyfiken att lära känna något närmäare om dessa djur slog jag mig för en tid sedan lös en hel dag och besökte en lappkåta, hvilket var mycket intressant. Lappen hade omkr 400 renar, dels egnu, dels andras att vårda och hålla reda på. Mjolkningen är temligen besvärlig, ty hvarje ko måste fångas med kastsnara och bindas med hufvudet fust intill ett träd; förstås likväl att alla renkorna eller vajorna, som de här kallas, äro förut instängda inom en större inhägnad, dit de sjelfmant inkomma från skogen om morgnarne för att lemna näring åt sin kalf, som under den tid vajorna mjölkas aldrig utsläppas samtidigt med mödrarne. En vaja lemnar icke mera än omkring I och 3 qvarter mjölk, men den är kraftig och tjock som grädda och gifver en utomordentligt god ost, snarlik getost, men starkare och bättre. Ett par tre timmar efter sedan mjölkningen sorsiggått, insläppas kalfvarne till mödrarne. Frampå eftermiddagen franskiljas de åter och vajorna utsläppas för att under natten söka sin mossa; kalfvarne köras in i sin fålla, der en massa björk och asplof under tiden blifvit upplagda på trähäckar ett par fot öfver marken. Omkring 2:ne veckor förrän vajan sinar af utsläppas både kalf och moder samtidigt, och de synas då aldrig mera till, förran de på hösten medelst hundar åter drifvas tillsammans och hållas samlade någon tid, för slagtboskaps utväljande etc. Renkallven födes om våren ute i fria skogen, och är, eget nog, genast qvick och kry och kan löpa som en hare, Det är först om några veckor efter denna episod, som vajorna och kalfvarne drifvas tillsammans och skötas på detisätt, som jag ofvan nämnt, omkring en 7 veckor. — Renskötseln är särdeles inbringande och lemnar under gynnsamma förhållanden ofta 100 procent, sällan under 50, åtminstone närmare kusten, der vargar icke så mycket förekomma som uppe i fjällen, Många berremän hafva renar, fastän de sjelfva bo långt söderut i Sverige. Lappen tager blott en rdr om året för hvarje ren han vårdar, let är hela kostnaden. Många lappar fionas som hafva tusentals rdr i inkomst på sina renhjordar. Breflåda. En insänd uppsats, undertecknad: Flere af de med nuvarande kommunalbeskattn og missnöjde, jemte åtföljande bref dateradt d. 16 d:e, kom Red. först igår afton tillhanda. Tidningens för dagen starkt anlitade utrymme har icke medgifvit appsatsens införande i närvarande nummer.