Göteborgsposten – 19 september 1867, sida 2

hd Från Utlandet. Times meddelar ett par bref från Gönåve, hvilka utbreda en del ljus öfver de elementer, af hvilka fredskongressen varit sammansatt, samt orsakerna till Gnöver-boernas opposition mot denna församlings beslut. Nästan hvarje land i Europa — heter det i bladet — har varit representeradt på detta egendomliga möte, men det förtjenar anmärkas, att isynnerhet ryssarne, hvilka f. n. mycket talrikt uppehålla sig i Gåneve, i allmänhet betraktat kongressen med misstro, och att ugen utaf dem, som kunna uppehålla sig i sjultva Ryssland, vågat emottaga en plats mlten. Det ryska underutskottet bestod at bekanta socialdemokrater, neml. diktaren Ogareff, hvilken jemte Hertzen utgifver det revolutionära bladet Klockan i Gåeneve, Bakunin, hufvudledaren för det blodiga socialistiska upproret i Dresden (Maj 1849), och Beruloff, utgifvare af en filosofisk tidskrift i Paris. Polackarne voro representerade af grefve Hauke, bekant från upprorskriget år 1863 under namnet Boszak, vidare Josef Civier Czakiewicz, hvilken var under samma år verksam såsom den hemliga polska nationalregeringens agent i London, och en viss Bulewski, likaledes en af de mera framstående deltagarne i upproret 1863. På kongressen i Geneve lät Bulewski genast utdela en sflygskrift, i hvilken han protesterar mot att sluta fred med dem, hvilka söka undertrycka friheten, upplysningen och monniskorättigheterna, hvaremot han begär, att folken skola med makt afväpna kombettanterna samt genom sitt antal och sin moraliska vigt krossa dem, som uppresa sig deremot. Om detta icke behagar kongressens medlemmar, säger Bulewski, så skall man finna polackarne bland de stridande på valplatsen. Ä Vid Garibaldis högtidliga intåg i Genåve (d. 9:de) hade polackarne infunnit sig med sitt banr inhöljdt i sorgflor, men polisen i Genöve begärde, att denna demonstration skulle uppgifvas, hvaröfver utspann sig en häftig tvist, hvilken slutade dermed, att den polska fanan behöll sitt sorgflor, under det fanbäraren fick taga plats midtemellan sin franska och tyska kollega. Den franska fanan var en tricolore, men utan den kejserliga örnen, den tyska det svart-röd-gyllene banret frän 1848. Ett af de första besök, som Garibaldi aflade, var hos den ofvan nämnde polske upprorschefen Bossak, hvilken han i folkets närvaro tilltalade med dessa ord: General, en vän kommer till eder, för att besöka eder. Om än det jesuitiska och diplomatiska Europa svikit polackarne, skall demokratien likväl aldrig glömma demRörande förhandlingarne på kongressens olika möten meddelar Times korresp. en del detaljer, hvilka tydligt nog beteckna församlingens egentliga karakter. Det var isynnerhet en del angrepp mot kyrkan och religionen, som satte befolkningen i Gendve i rörelse. Garibaldi sjelf förlät man, att han beständigt talade om odjurev (påtvedömet), som borde röjas ur vägen, innan den eviga freden kunde grundläggas på demokratiens basis; men de tortsatta utfallen i samma riktning från andra talares sida framkallade den lifligaste förbittring. En viss baron Bennet kallade Kristus ÅEder Frälsare, i det han starkt betonade ordet eder, och härledde alla krigets upphot från religionen samt föreslog, att man skulle uppgifva det kristliga i kristendomed och behålla det hedniska elementet. En ung fransman uppmanade församlingen att icke åtskiljas förr, än den uttalat sin fördömelse öfver Napoleon I, den störste brottsling, som verlden skådat. Ytterligheter af