att jag håller till er disposition balansen öfver hvad försäljningen af den gamle Saverlys efterlemnande diamanter inbringat, och som bildat våra gemensamma tillgångar. Prinsen har tagit ut hela sin andel, Cambrai en stor del af sin och ni mer än ni haft att fordra. — Jag behöfver temtontusen francs! upprepade SaintValicz. För fan! det är en småsak i det ögonblick jag lemnar er min älskvärde nevö bunden till händer och fötter, hvars sista fjedrar jag höll på att plocka, och då jag ingenting begär af arf et efter den gamle Larsigny ... — Som aldrig skall testamentera er en sou! — Det är han som har orätt, ty jag är hans kusin jag också. — Nå väl, ni skall få edra femtontusen francs, men jag ber, inskränk edra pojkstreck, och om det låter sig göra, afbryt mig icke mera. Men sådana som vi böra undanrödja från sin väg alla hinder, små eller stora. Det är icke tillräckligt, att vi komma i besittning af de fyra delar, som utgöra det fullständiga verk, på hvars sidor den gamle Saverly dolt sin hemlighet. Vi måste hafva nyckeln till denna hemlighet och förhindra, att icke en händelse låter den falla i oinvigda eller farliga händer. — Hvart vill ni komma dermed. Ni skall få se. Då den gamle grefven hade förlorat spåret af sin son i det ögonblick, han upptäckte den obe räkneliga förmögenhet, efter hvilken vi löpa, vågade han icke anförtro denna hemlighet hvarken åt sin blinda hu