Göteborgsposten – 14 september 1867, sida 1

PÅ d11 25 PtULKALLLEH (som TILIIIKA larer vara agent och rese-konduktör vid hr Fr. Nelsons exportförrättning) och frågade i höflig ton: IIerr pastor, hvad säger Skriften om den som icke hedrar fader och moder? En ingalunda from blick var hela det svar, som den oväntade interlokutören fick på sin fråga. Göteborg d. 14 Septembor 1867 Väderlekstelegram af gårdagen från kejserl. observatoriet i Paris upplyser att frisk vind i går rådde vid Norska kusten; eljest var vinden i allmänhet svag. Nya Teatern. I morgon uppföres för andra gången det qvicka och underhållande lustspelet Fruarna Montanbröche, hvilket vid första uppförandet i Onsdags rönte ett så lifligt och välförtjent bifall. Göta artilleri-reg:te. Underlöjtnanten vid regementet J. 0. C. Smedmark har, efter slutad kurs vid krigshögskolan ä Marieberg, genom generalorder blifvit förordnad till repetitör vid nämnde läroverk. Göteborgs Sjö-assuransbolag hade igår ordinarie bolagsstämma, dervid revisionsberättelsen rörande 9:de oktrojens sista ärs räkenskaper och förvaltning upplästes och full decharge beviljades direktionen. Vid tillfället antogs komiterade sgenerella förslag till ändringar i 10:de oktrojens reglemente och utsågos samma komiterade för utarbetande i detalj af ändringarne. Trooch huldhetsed såsom svensk medborgare har konungens befallningshafvande i länet blifvit aflagd af Thorwald Edvard Gerner från Danmark. Prins Oscar besökte förl. Måndag Kristiania teater. Vid inträdet i salongen helsades han med ett lefve, som utbragtes af voatwrdireklivneus ordförande, samt af kraftiga hurrarop från den talrikt församlade publiken. Följande dagen gjorde prinsen en utflygt till Frogneraasen, der han skulle intaga middag i konsul Heftyes nyuppbyggda, vackert belägna seterbyggning. Fru Louise Michatli ämnar att under sin vistelse i Kristiania uppträda på dervarande teater i ÅFriskytten (i Agatas parti) och Regementets dotter (i titelrollen). Göta hofrätt har förordnat v. häradsh. S. Koch att vid urtima ting med Inlands Södre härad företaga ransakning angående häktade förre soldaten Gustaf Bill, tilltalad för stölder och försök till mordbrand, samt v. häradsh. O. Pettersson att från d. 17 d:s till d. 19 nästk. November förvalta domareembetet och handlägga skiftesmål i Wartofta och Frökinds häraders domsaga. Strömstads badinrättning. Med anledning af en i Göteborgs-Posten för d. 27 sistl. Aug. förekommande insänd uppsats, benämnd -Minnen från Vestra kusten, innehåller Strömstads Tidning ett längre svaromål af dervarande baddirektion till beriktigande at de omdömen ins. uttalar med afseende på Strömstads badinrättning. Vi meddela här ur detta svaromål följande: Allt sedan Strömstads badinrättning grundades, nar hvarken dess direktion eller någon enskild begagnat några humbugs eller puffar för att framhålla badens och gyttjans förträfflighet, och ännu mindre har det kunnat falla oss in att söka höja vår inrättning genom att nedsätta och förringa värdet af den mängd badinrättningar, som sedan den tiden blifvit anlagda på vestra kusten; det är brefskrifvaren, som begagnar denna puffningsmetod för att upphöja Lysekil och nedsätta en i så många år akrediterad inrättning som Strömstads saltsjöbad. Ins. yttrar, att badorterna i sommar (naturligtvis med undantag af Lysekil) varit föga besökte och Strömstad naturligtvis minst och att Strömstad numera blifvit reduceradt till on umbra magni nominis (skuggan af ett stort namn) och det med rätta, emedan badbolaget ingenting gör för denna badort. Den kalla, vinterlika försommaren har visserligen gjort att baden icke i år blifvit så mycket begagnade som under en varmare troligen varit förhållandet; men om alla de badbesökande här varit, blifvit antecknade i tidningsbyråen, så skulle det visat sig att här varit minst 800 främmande personer utom resande, som för kortare tid begagnat baden, och ortens innevånare, en numerär som just icke tyckes antyda att det frejdade namnet, enligt insändarens insinuation, endast är en skugga. Hvad badbolaget och samhället gjort för badorten är mera än någon annan, med så steril natur som här, har gjort; åtminstone kan Lysekil, hvad dylika uppoffringar och kostnader beträffa, omöjligen i en Åopartisk domares ögon mäta sig med Strömstad. På det ovanligt stora torget finnes en vacker, lummig park, hvari badgästerna kunna promenera, afhöra musiken och träffa hvarandra. — Hvar finnes någon motsvarande på Lysekil? har Lysekil att erbjuda något liknande YLaholmen med sina planteringar, sin nätta och snygga restauration, med sina skuggiga löfsalar, hvarifrån man har utsigt åt hela namnbassinen och kajen med alla sina små båtar tätt nedanför? Har ins. sett den mur, som är anlagd mellan badhusen och Laholmen, hvarinom man genom syllning inkräktat fån saltsjön en betydlig yta, sammanhängande med tullbryggan och hvarå en större park skall anläggas och genom sprängning vid södra udden af Laholmen sammanbindas med denna. I den så kallade bugten. der för nägra år sedan hlott var