Göteborgsposten – 11 september 1867, sida 2

fälle, öfver sina allierade. Nej, jag tillför er icke de tre delarne, som fattas. — Nå väl! hvarföre då sålunda sitta sig på sina höga hästar. — Jag går tillbaka till min bank, sade Cambrai; det är Lördag i dag, och jag fruktar, att Tournaire icke är tillräckligt hemma, och för öfrigt är det ett dumhufvud, som behöfver tillsyn. Han tillåter sig att ha medömkan med mina kunder ... Ah! det måste också vara i våra gemensamma operationers intresse, som jag skulle bibehålla honom ... och jag hoppas, att det snart skall vara slut. — I det fallet kan det redan vara slut, om ni finner det bättre, svarade Portin kärft, men i så fall blir det ingen andel för er. — För den delen, skyndade sig Portin att tillägga, är jag alldeles af samma åsigt ... — Jag finner er ypperliga begge två, svarade procentaren. — Som ni behagar, återtog baronen, men det är icke mindre klart, att vi hafva lagt i er hand och i ert våld den man, som eger fjerdedelen af den hemlighet, vi förfölja, och att volymen fortfarande är hos honom. — Obestridligt, svarade Cambrai, likasom en annan del lagnt stannar hos er nevö, som bor i samma hotell som ni, och till hvilken ni har tillträde vid hvarje timma om dagen och natten. — Åh! miu nevö, min nevö, utan det egennyttiga