Göteborgsposten – 6 september 1867, sida 3

Article Image
kallas fredligt, emedan det icke går ut på att kullkasta, utan att upprätthålla foräragen. . Den minmsteriela Globe innehaller under rubriken Fastlanuets Angelägeuheter en artikel, hvari biadet säger, att tragan om krig eller fred endast vch allenast beror på kabinettet i Berlin. Om Preussen tortfar, säger nämnda blad, att kränka tordragen och vill bringa hela Tyskland under Hohenzollrarnes spirå, finnes det helt visst ötverhängande tara ior ett krig, men ansvaret härför taller då endast och allenast på konung Wilhelm. De sydiyska stawerna vilja ej gå upp i Preussen, oaktadt den tryckning Frankrike utötvar på dem, och Frankrixe-Österrike äro då tullkomligt beratugade atv skydda dem mot berllnerkabinettets våldshandlingar. -Dally Telegraph, som i otrolig grad varit bismarckiskt., säger: Frankrike och Osterrike önska bevara freden i Europa och vilja uppträda så, att de förandringar, som ovilkorligen måste ega rum i Orienten och Meilersta Europa, kunna försiggå genom en naturlig utveckling, ej genom en soljd at tarliga skakningar. Uu Itvahen t ex. hatva de båda makterna gemensamma intressen, och i alseende på den romerska trågan, måste man snarast sorundra sig otver, att de icke längesedan närmat sig hvarandra och ingatt en tullständig politisk olverenskommelse. Hvad England angär, så veta alla, hvilka känna dess ledande statsmån och den allmänna meningen, att det städse med den fullständigaste oegennytta gör sitt mflytande gällande, för att upprätthälla freden. Toreningen mellan tvenne stormakter tör ett sådant andamal skulle möjligen icke kunna beuygga freden; men den kan förminska sannolikheten af en brytning, som skulle medföra verkliga sarorr. Daily News innehåller en artikel, hvari bladet utvecklar, att freden är betryggad, för så vidt det beror at Frankrike, och bladet ser särskilt ett slående bevis på Frankrikes och Österrikes tredliga atsigter i den omständigheten, att de bäda makterna icke tänka begagna den nordslesvigska frågan till att framkalla en brytning med Preussen, utan tvärtom beslutat tillräda Danmark att icke fordra Als och Dyppel. Times har i flera artiklar sökt visa, att kejsar Napoleon genom sina senast hållna tal aflagsnat de farhågor som uppstått för, att 1 Salzburg offensiva planer blitvit uppgjorda. 1 Morning Post heter det: -Kejsarens ord äro så tydliga och bestämda, att de göra alla kommentarier ötverflödiga. Sådana sredhga försäkringar äro alltid välkomna, ty när vär grannes hus står i låga, svätvar äfven värv eget i fara. Utan att just med bestämdhet tro, det sammankomsten i Salzburg lagt grunden ull en varaktig tred, kan man likväl vid hvarje tillfalle, då kriget står för dörren, glädja sig ötver allt, som kan aflägsna det och återställa tortroendet. Denna stämning i England kan endast höja fredsutsigterna, hvilka skulle onekligen bli ännu varakugare och mera gunstiga för de fredliga torhallandenas utveckling, om England opper och arligt trädde ötver på PFranktike-Osterrikes sida samt delgaf verlden detta beslut. Preussen har ätven på ett anvat håll otur. Den haltt ofsiciela Poetersburger-Zeitunge har nemligen offentliggjort en artikel, hvilken maste i ryssarnes ögon starkt kompromettera Bismarck och visar, att denne herres planer uka mycket sträcka sig österut som mot norr, vester och sydost. Vi tro oss böra ätergifva denna uppsats, så lydande: Dec är bevisadt, att Preussen före 1866 års krig eller åtminstone före detsammas slut torutsäg en evemmualitet, under hvilken dess fana skulln svaja på Warschaus citadell och den preussiska makten i töljd at en ny delamg at Polen utsträcka sig ötver hela venstra Weichselstranden. Dessa förslag hystes och smekres på fullt allvar al grefve Bismarck och denne hade meddelat dem åt den, Kammarens vice president, hr Behrendt. Un. der ett samtal med medlemmar af landtdagen sade hr v. Lebbin, en medlem af storhertigdömet Posensk regering: I kunnen göra eder beredda på, mma herrar att vi förr eller senare skola med Preussen införlifva hela Polen ända ull Weichseln-. Och då en deputerad anmärkte, att de nog ej skulle letva ullräckligt länge, för att få se en sådan plan förverkligas, svarade hr v. Lebbin: I tyc kens lolva såväl eder sjeltva som mig en mycket kort lisstid; omständigheterna äro sedan läng tid tillbaka och väl törberedda, j kunnen tro mig på mitt ord, m. h. Konungariket Polen är will halften germaniseradt, och det öfriga skall utforas med 800 embetsmän och 3 preussiska regementen ... Preussen är nu den första stormakten i Europa, och hvad det beslutat, skall det utföra .. Polens annexering passar in i våra planer och

6 september 1867, sida 3

Thumbnail