Göteborgsposten – 3 september 1867, sida 2

Från Slesvig meddelas, att vid valet i Sönderborg d. 31 Aug. den danskt sinnade Kruger erhöll 489 röster, hvaremot Kjer fick 161. — I Flensborgs distrikt erhöll dansken Ahlmann 1,908 röster, den tyskt sinnade Krauss 1,818. Utgången at valet i häradet är ännu obekant. Fysikern Faraday har aflidit i sitt hem vid Hampton Court d. 25 Aug., 73 år gammal. Namnet Faraday har länge glänst som en stjerna i vetenskapens verld och är för alltid förenadt med den underbara kraft, som vi kalla elektriciteten och hvilken af honom gjorts i så hög grad förtrolig för den stora allmänheten. Faradays bortgäng är en stor förlust för vetenskapen, som i honom räknade en af sina heroer. Kejsar Napoleon och Alexander Dumas. Napoleon III har från Dumas d. å. emottagit följande skrifvelse: Hogtarade kollega! Då ni företog eder awt skrifva historien öfver gallernas besegrare, skyndade alla biblioteker att till odert förfoganide ställa de aktstycken, som de ega. Derigenom har ett verk blifvit ull, hvilket står öfver de andra, så till vida att det innesluter det största antalet historiska aktstycken. F. n. sysselsatt med att skrifva en annan Caesars historia, vid namn Napoleon Bonaparte, behöfver jag de uttrycken, som omhandla hans uppträdande på verldens skådeplats. Kortligen, jag önskar erhålla alla de broschyrer, som sramkallades af d. 13 veudeminire. Jag har begärt dem af kejserl. biblioteket; men de blefvo mig förvägrade. Mig återstår således ingenting annat, än alt väånda mig till eder, högtärade kollega, som man ingenting förvägrar, för att bedja eder, ate i edert namn begära dessa broschyrer af biblioteket och ställa dem till mitt förfogande, rär ni erhållit desamma, Om ni väl upptager min önskan, skalj ni ha gjort mig en tjenst, hvilken jag, litterärt taget, aldrig skall forgata. Jag bar den äran, högtärade förf. till C2esars lefnad, att med aktning vara Eder mycket hörsamme och tacksamme kollega Alexander Dumas. Napoleon III skickade mycket riktigt sin kollega de 12 broschyrerna. Arkeologiska kongressen i Antwerpen började d. 26 Aug. sina förhandlingar, i enlighet med det uppgjorda programmet. Detta är mycket rikhaltigt. Den arkeologiska afdelningen började om morgonen sina förhandlingar under presidium at hrr de Caumont, Weliaminow och La Fuente. — Worsaae, direktör för fornnordiska museet i Köpenhamn, calade öfver nya upptäckter i hänsyn till förhistoriska folk i de skandinaviska länderna och uppställde en klassificering at sten-, bronsoch jernålderns relativa perioder. Rörande dessa epokers förmodade kronologi uppstod då en ytterligare diskussion, af hvilken framgick, alt dessa epoker sannolikt icke varit samtida i olika länder. — Hr v. Quast talade öfver pålbyggnaderna och sökte ådagalägga att desumma ej äro så gamla, som man vanligen antager. — Hr de Caumont omhandlade de olika epokerna för de dödas jordande genom förbränning eller begrafning tills den kristna uden, efter de i Frankrike påträffade grafvaroe. — Hr Worsaae höll derefter ett foredrag öfver runinskrifter, hvartill åter anslöt sig en diskussion öfver runinskrifter, som man funnit utanför de skandinaviska länderna. Den historiska afdelningen sammanträdde på eftermiddagen under presidium at hrr Wyckam, Chalon, abbåerna Le Petit och Cuyl samt hrr d:r Zestermann och de Baecker. — Hr Gnard framlade outgifna aktstycken öfver Rubens födelse, enligt hvilka denne samme cke är född i Antwerpen, hvilket hittills rotts, utan att man dock kan afgöra, huruvida han sett dagen i Köln eller Siegen. — Derpå kom prioriteten i alseende på boktryckerikonstens uppfinning till tals och bevisade ir van der Haeghe, på grund at med rörliga yper tryckta blad hvilka man hittills ansett ör plåttryck, att företrädesrätten tillkommer ilolland. — Hr Worsaae talade öfver Amerikas upptäckande före Columbus och öfver de tormenta skandinaviska monumenterna i Amerika; dock blir diskassionen härom uppskjuten. — D:r Zestermann höll ett föredrag ötver ursprunget till staden Rom och dess forum, dock blefvo hans påståenden af flera bestridda och modifierade. — Hr de Baecker utgaf ett kort meddelande öfver Gottfrieds at Bouillon förmodade födelseort. — Sammanträdet afslöts med en mycket liflig debatt ötfver kelternas, keltiberernas, galliernas och batavernas gamla gudar, hvilken debatt framkallades af hr La Fuente, som, efter Strabo och andra sriftställare, påstod att keltibererna skulle haft en monoteistisk religion. De Illustrerade Tidningarna tör i Lördags innehålla: Den nya: Sammanflätade minnen, skizzerade af Onkel Adam, 3: En julresa; Om ett eget slag af ljus, af d:r J. F. Bahr, 5 (slut fr. föreg. n:r); Vid tårekällan (med plansch: Tatarkhanernas grafvar i Baktschisa rai; Från verldsexpositionen: Modell af en amerikansk folkskola, uppförd i parken (med plansch); En skarpskyttetest i Hagaparken