Göteborgsposten – 24 augusti 1867, sida 2

uppmanar till resning och kamp. Den transke pretekten i Östpyrenåer-deopartementet har posterat trupper vid franska gränsen. I Frankrikes hufvudstad råder ett e ringa missnöje med regeringens beslut at förbjuda arbetareförenings-kongressen samman träda derstädes. Detta missnöje har yttermer: ökats genom den något hånfulla tonen i et bref från Schulz-Delitzch, i hvilket han upp: manar den tillämnade kongressens president statsekonomen Horn, att förlägga densamma till Tyskland. Lät oss icke måkla med denn: politik! sade han. Förflytta kongressen til Belgien, eller ännu bättre till Tyskland, till Heidelberg, Mannheim, Coblenz, Köln, det gör detsamma hvart! Detta är det bästa svaret på ett sådant godtyckssystem. Ingen skall hos oss, i Tyskland, lägga hinder i vägen för eder; jag försäkrar det vid min heder. Jag kommer ej mera till Paris, Jag vill ötverlägga tritt eller icke! Tyskland, tillochmed under Bismarcks öfvervälde, kan således erbjuda en så säkrare tillflyktsort än Frankrike! Man får r vara sjelfständig i Preussen, men gå i blöja i -I Frankrike. Opinion Nationale har rätt i lIatt säga: ÅMan måste medge, att detta bret år hårdt att bära för vår stolthet. i) I samband med arbetarefrågan i Frankrike må nämnas, att i Paris grundats en ny institution, hvilken har för afsigt att under namn af syndicat du eredit, till de små fabrikanternas, detaljörernas, handtverkarnes förstogande ställa ett kapital, som är tillräckligt stör deras affärers utveckling, och att för detta sändamål skapa inom hvarje qvarter i Paris soch senare i Frankrikes andra vigtigare städer en kassa, som är särskild afsedd för den lilla handelns och den lilla industriens operationer. Statsekonomer och deputerade ha satt ssig i spetsen för detta nya företag, grundadt likasom de skotska bankerna på associationens och säkerhetens dubbla princip, och ingitvet, icke af någon tanke på spekulation, utan af en uteslutande filantropisk och vetenskaplig rörelsekraft. — Den engelska framtidstidningen Economist yttrade häromdagen, att regeringarne förlorat all kredit hos kapitalisterna; dessa synas nu i stället vilja vända sig till den lilla industrien. Må denna taga sig väl tillvara! ty skulle den, såsom regeringen, använda de sig nu erbjudande kapitalerna på improduktiv svindel — då skulle den sista villan bli värre än den första. Ötverste Heine, medlem af den amerikanska beskickningen i Paris, har i de franska civilingeniörernas sällskap hållit föredrag angående arbetena å Stilla Hafs-jernbanan. Denna bana, som skall förena Missouri med Sacramento, skall vara färdig inom 3 år. Den ännu ofärdiga delen omfattar en sträcka af omkring 4,000 kilometer, d. v. s. ungefär afståndet mellan Lissabon och Paris; men man lägger hvarje dag ända till 4 kilometer rails, i det man samtidigt närmar sig hvarandra från båda sidor. Terrängen är i allmänhet mycket gynsam, gräsöknarne äro af sig sjelfva nivellerade och genomborrningen af Klippbergen samt Sierra Novada i Californien erfordrar blott ett par tunnlar af c:a 500 meters längd. De länder, som genomskäras af jernvägen, äro i flera afseenden af intresse. Bl. a. dithöra de på silfver och koppar rika staterna Colorado och Nevada samt det af mormonerna bebodda området. När banan väl är färdig, bli Nordamerikas vestra stater tillgängliga för civilisationen och dermed skall ett af århundradets största verk vara utfördt. Det påstås, att marskalk Bazaine, som illa åtgåtts för sin tvära hållning mot Maximilian, i all tysthet låter utbreda ett memorandum, hvari han söker att göra den franska regeringen ansvarig för allt, hvad man nu pratar om marskalken. Han framhåller, att kejsar Napoleons regering gjort frontförändring mot Maximilian, först då hon ej mera egde något tvifvel om dennes nära förbindelse med prinsarne af huset Orleans. Främmande officerare, som från lägret vid Chalons anländt till Paris, berätta, att samtliga dervarande trupper äro försedda med Chassepot-gevär. Preussens regering har utfärdat kungörelse om upptagandet af ett statslån å 24 millioner thaler. Redan d. 1 Sept. skola landtvärns-distriktkommandon upprättas i de nordtyska stater, som nyligen afslutat militärkonventioner med Preussen. Preussens marinbudget för 1868 skall utgöra mer än 6 mill. tualer. Amiral Jachmann skall vara sjöminister. Från Italien erfares, att ett förlustelsetåg skulle d. 15 Aug. kl. 5 på morgonen atgå till Siena, der Garibaldi för ögonblicket befinner sig. Men inrikesministern inlade förbud deremot. Enl. Nazione skulle parlamentet stängas d. 19 d:s. Belgiens kabinett har från franska re1 Pp O :20 1 LDL D A. 53