Göteborgsposten – 24 augusti 1867, sida 2

Från Hufvudstaden. De kongl. teatrarne öppnades i Thorsdagafton för denna säsong. Å Stora teatern, dei Friskytten gafs med fru Stenhammar i Aga. thas och m:ll Harling i Annas parti samt med arr Willman och Dahlgren såsom Kasper och Max, var godt hus, men ingen annan plats än amsiteatern utsåld. Å Dramatiska teatern gafs Sheridan för halft hus. — Grosshandelsfirman Samuel Ulliot C:o, som af Stockholms rådhusrätt förl. Tisdag sattes i konkurstillstånd, har nu ingifvit sin stat, upptagande tillgångar, deraf fastighet 160,000, till 306,087 rdr; skulder: rdr 217,005: 94, p:d sterl. 353: 85: preuss. thal. 1,498: 18 samt Hamb. mark bko 35,266 och ingångna borgensförbindelser 12,500 rdr. Gjorda förluster upptagas till 54,033 rdr. — Kaptenen vid Svea artilleri Ivar Aminoff afled till följd af slaganfall i sitt 46:te år natten till förl. Måndag å Waxholms fäst ning, hvarest han några år varit tillförordnad tygmästare. — Briggen Carl Johan, kapt. Huldt, ankom i Tisdags med sina sjömansgossar till hufvudstaden. Allt var väl ombord. — Folkskole-inspektörerna, som nu, 40 till antalet, äro samlade till ett möte i huf vudstaden, voro i går af statsrådet Carlson inbjudna på middag till hans landställe, Lugnet. — I Berns salong förevisas för närvarande hvarje afton af en hr Zenzing från Wien runderverket Kalospinthechromokrene eller Najadernas kristallgrotta, som, enligt A. B, förtjenar att ses. Teatern upptages af en vattenkonst, från hvilken en mängd strålar uppkastas i cirklar inom hvarandra, symmetiskt uppstigande lägre och högre, de högsta flere alnar öfver fontänen. Vattenstrålarne höja sig i takt efter musiken, under det att hela fontänen belyses af ett magiskt sken, förmodligen åstadkommet genom färgade glas och det s. k. Drummondska kalkljuset. I deta ljus gnistra vattenstrålarne i den praktullaste och briljantaste färgton, och det vackraste i denna verkligt underbara kaskad är, att strålarne samtidigt skimra i de mest olika ärger, dervid den ena strålen, ehuru upppringande tätt vid en annan, visar en egen karp och klar färg, utan att den minsta bammanflytning eger rum mellan de många lika nyanserna. Ur fontänens midt uppstiger eter en stund källans förnämsta gudomlighet ungifven af den i alla regnbågens färgskiftvingar blixtrande kaskaden, och sedan hon örsvunnit, höja sig slutligen derur tvenne lajader, bärande öfver sina hufvuden en urna, rån hvilka tvenne kringsvängande vattenstråar öfver alla de andra utkasta sina skimande kristaller, Dp E———