Göteborgsposten – 20 augusti 1867, sida 1

ställningarne och sultaninnan Valide förevisades, då markis Asperginos, som alltjemt fortfor med sina ursinniga rop: Stig på! stig på, mitt herrskap, kände den kolossala dvinnans ropare genom öppningen på förbänget riktas mot hans öra. i — He! min älskling, jag har något att säga dig, sade hon. — Hvad är det, frågade hon otålig öfver att blifva störd i detta vigtiga ögonblick, hvarpå inkomsten berodde. — Kom närmare! — Hvad vill du? Roparen pressade sig till hans öra, och sultaninnan sade till honom. : — Hvar är Vert de-Gris? Asperginos kastade en blick utefter brädan. Hans medhjelpare syntes icke till, men han lugnade sig. — I klädlogen? frågäde han. — Nej! — Är du säker derpå? — När jag säger dig det. Och för att icke underlåta uppmaningarne till publiken fortforo trumpeten och konstmakarens lungor att mellan hvarje vexladt ord vråla i rinforzando. — Stig på! stig bara på, mitt herrskap! — Leta i kulisserna. — Jag kommer derifrån ... Stig på! Stig på mina herrar och damer ... man skall genast börja. Man begynner den stora representation af vår herres oah frälsares Christi lidandes historia, utförd af sextio lefvande per