Göteborgsposten – 13 augusti 1867, sida 3

skapet för den offentliga körseln i Paris betalar, ar den till deras egna kuskar, af hvilka hvardera, lägt beräknadt, dagligen stjäl tre francs af körselpengarne, hvilket utgör en totalsumma af omkr. 93 mill. sres årligen. Alla mekaniska uppfinningar för kontrollering af kuskarne ha visat sig vtilläckliga. Den bästa kontrollen utöfva den på stationerna anställda polisbetjeningen, sällskapets vandrande inspektörer och jemförelsen af dessas anteckningar med dem, hvilka kusken är förpligtigad att göra i sin bok. Största sTruktan hysa dock kuskarne för sällskapets hemliga polis, en mycket mystisk institution, som har sitt sSäte i Paris elegantaste qvarter och hvilkens ugenter ; sätta sig i förbindelse med de åkande sjelfva. Peri soner, hvilka i följd af sina affater fta och regelbundet måste byta om eroskor, blifva underrättade om att såvida de vilja fylla en dem tillsänd tabell, ofver den vagn de begagna och sända denna uppgift ill en bestämd adress, så skola de hvarje månad åtnjuta en betydlig rabatt för åkningen. Så fort kuskens bok icke stämmer med tabellen måste han betala en plikt af från 20 till 100 fres, af hvilka agenten får 7. Under det sistförflutna året har sällskapet gifvit ut 230,000 fics i och för kuskarnes koutrvil deraf 50,000 fres tillfalla den hemliga polisen. Böter af kuskarne inbragte under samma tid 1 40, 000 fres. Polisen, som har en egen afdelning för den offentliga körseln hålla kuskarne med afseende på deras förhållande till den trafikerande allmänheten under mycken sträng uppsigt. Det är polisen som tillsätter kuskarne och detta sker föret oftor att noga ha hört sig om i den tjenstsökandes hemort och hos hans fordna hnsbondfolk rörande hans moralitet och duglighet samt efter att ha underkastat honom en skarp topografisk examen rörande Paris och dess omgifningar. Under de sistforflutna 10 åren har poliskammaren i Paris utfärdat 23,669 kusknummer och med hvart och ett af dessa följer ett omfångsrikt testimonium Detta oaktadt kan man på rosk-kuskbockarne finna utskummet al alla stånd och klisser: herrskapskuskar utan tjenst, bondlurkar som förgäfves hoppats göra lycka i verlastaden, markörer, frisörer, vattenbärare, ruinerade puttelkrämare, afskedade skiifvare, cessionerade fotografer, bortkörda lärare, en mängd magistrar och filosofie doktorer, ja, tillochmed ett par s. d. prester och sonen till en fraask diplomat. Det finnes endast ett inappellabelt straff lör kuskar, suspensionen på kortare eller längre tid och sista gången för alltid. I medeltal inkomma dagligen 6 klagoskrifter, af hvilka 2 hafva straff till följd Exekutionen af dessa straff är öfverlåten till en egen polisbrigad om 60 man och 1 officer. Dessutom äro 3, 600 sergeants de ville förpligtigade rill att ha uppsigt öfver kuskarne och anmäla hvarje förseelse på närmaste station. Det fordna bruket aw den kusk som hade förolämpat en åkande var nödsakad att sjelf lemna denne pengarne tillbaka och mottaga ett qvitto till polisen är nu afskaffadt, emedan det gaf anledning till ett mycket tragiskt uppträde, Kusken Collignan, som år 1855 skulle återlemna till direktören vid normalskolan i Paris, d:r Juage, en summa penningar, drog, under det denne höll på att skrifva qvittot, fram en pistol och sköt honom bakifrån, och ett annat skott, hvilket dock lyckligtvis icke träffade, aflossade han på Junges vid bullret tillskyndande maka. På trappan blef mördarea gripen af den berömde Proudhon och han besteg schavotten utan ån er En klok padda. En skollärare i Tyskland observerade en morgon för 10 å 12 år sedan en stor padda sitta midtför en af hans bikupor, fångande och uppätande flera bin. Med tillhjelp af en spade kastade han den öfver staketet ett godt stycke utom trädgården, men nästa morgon sitter der ett liknande djur midtför bikupan. Dennas egare kom nu på den tanken att det möjligen var detsamma som han kastat ut föregående dagen och för att ha ett kännetecken på henne i händelse hon skulle återkomma tog han och band en blå tråd om hennes ena bakben och lät derpå en gosse taga henne i en kruka och kasta henne i eo aflägsen å. Dagen derpå sitter paddan med den blå tråden åter framför bikuporna. Nu fördes hon bort till ett ännu aflägsnare ställe? Fjerde dagen derefter hade hon letat sig fram öfver ängar och utmarker till sina vänner i bikuporna och bars nu af skolläraren så långt bort att afståndet, i förhållande wli hennes storlek, väl utgjorde flera mil. Efter omkring 8 dagars förlopp sitter den goda paddan åter framför sin bikupa i all sköns lugn, spisande sin sedvanliga lilla bi-portion. Nu uppgaf skolläraren, som dessutom började intressera sig för det kloka djuret, allt hopp att få henne bort, och detta desto hellre som han iakttagir att den lilla lackergommen endast lyckades förtära sådana bin som voro sjuka eller utmattade. Under en lång följd af år observerade han padd n med det blåa bandet, ända tills hon för någon tid sedan föll ett rof för en hiller och ban sålunda för alltid blef af med sin gratis-spisgäst. —— SEA ARE NE U —