ohh Sydslaverna, sträfvanden som hos polaccarne möta det kraftigaste motstånd. Då Ryssland upphetsar czecker och kroitor till aflall, men undertrycker polackarne, orttar OC. H. så medger det, att det ej har några principer. Vi tro i hvarje fall, att kabinettet i Wien skall med kraft hälda sina rättigheter, och vi skola endast ha anledning itt lyckönska det till dess mod. Riktigheten af dessa anmärkningar stärkes deraf, att Bismarcks tidning för i Lörlags utvidgar det intresse, som hon hittills haft för slaverna, till den 1umeniska nationaliteten, hvilken säges eftersträfva enhet, sedan den i de förenade Donaufurstendömena funnit en krystallisationspunkt:. För att förstå den ifver, hvarmed Nordd. allg. Zeit. vid detta tillfälle förfäktar nationalitetsprincipen, är det tillräckligt att erinra om, att inemot 3 mill. rumener lefva i Österrike. Samma blad beklagar sig äfven öfver, att Österrike visat den gerbisk-kroatiska nationen brist på aktning, derför att det förhindrat politiska demonstrationers hållande i anledning af en sydslavisk akademis öppnande i Agram... Och det är samma blad, som med torra ögon och utan protest ser sin herre och mästare på allt sätt visa den danska nationaliteten i Slesvig brist på aktning. Nog af, Österrike känner vådan af sin ställning mellan Ryssland ocn Preussen och måste derför ansluta sig för sin egen säkerbet till någon annan mäktig stat. Frankrike erbjuder detsamma allians, emedan det är för detsamma lika vigtigt som för Österrike sjelft att detta senare bibehålles vid sin maktställning. Man gör hvarken i Frankrike eller Österrike någon hemlighet deraf, och hela verlden har nu för sina ögon inledningen till alliansen. Det finnes skäl att tro, det England skall ansluta sig till densamma, i alla händelser derför att den under närvarande förhållanden erbjuder den enda möjliga utsigten till fredens bevarande genom Preussens hejdande inför de faror ett europeiskt krig skulle medföra. Till denna allians skola äfven Skandinavien, Holland och Italien sluta sig, derför att den handlar i intresset af folkens sjelfbestämning och för nationalitetsprincipen. Turkiet skall i densamma se enda möjliga utsigten till sin räddning undan Rysslands tryckning, och i sjelfva Tyskland skall den s. k. nyvunna enigheten svårligen bestå profvet att förena sig med despotismen mot de makter, som representera folkfriheten. Vi kunna ej nog ofta återkomma härtill. Från Schweiz skrifves, att centralkomitn för fredskongressen i Geneve, nu är definitivt konstituerad. I Bern, Zurich och andra delar af Schweiz finner kongressen ännu icke någon genklang, ja, de möta ofta tillochmed opposition. I Genöve hafva J. Fazy och Karl Vogt utgått ur komitån. Frankrikes regering har erhållit officiel underrättelse från Vaticanen om, att det förestående ekumeniska mötet skall komma att hållas. Justitieministern Baroche skall i ett cirkulär till biskoparne förklara, att regeringen icke motsätter sig deras resa till Rom. Kejsaren har affärdat till hr v. Lesseps en uppmuntrande skritvelse rörande Suezkanalen, hvilken skall bli af gagn vid det nya lånets upptagande. I Paris väntas under titeln Mexicanska kejsardömet och de romerska angelägenheterna en 12 ark stor officiös broschyr, hvilken skall tramhålla, att det missöde, som drabbat Maximilian, endast och allenast härrör från afslutandet af konkordatet med Rom. I ett bihang skola flera dokumenter, som ha afse ende härpå, och ett bref från det mexicanska kejsarparet till kejsar Napoleon rörande denna fråga offentliggöras. D. 2 d:s hade den internationala kongressen mellan föreningarne mot djurplågeri sin första sammankomst. D. 1 d:s anlände till Paris ej mindre än 200 tyska, belgiska, holländska och schweiziska jernvägsdirektörer, hvilka kommit från konferensen i Mainz. Redan för några veckor sedan utgaf drottningen af England en bok öfver sin aflidne gemål, hvilken vinner en ofantlig utbredning samt mycket läses och omtalas. Regeringen tros hafva beslutat att till November månad sammankalla parlamentet för att gifva Underhuset tillfälle att diskutera de ändringstörslag till representationsreformen, som blitvit af Öfverhuset antagna. Från Irland ingå de mest gynnsamma berättelser om skördens tillstånd. Ej ens någon sjuklighet å potatisen omtalas. Rysslands regering har atfärdat ett tillkännagifvande, enl. hvilket de ryska katolikernas forna beroende af påfven upphäfves och de hädanefter endast ha att vända sig till ett i Petersburg befintligt romerskt-katolskt kollegium. Kan detta ej afgöra en fråga.