Parisiska Nattsidor) af Alfred de hrähat och Octave Förs. Öfvers. Leonard sade ingenting, men hans genomborrande blick ransakade fångens bleka och hopdragna ansigte. Den eländige försökte framstamma några förklaringar. Men i trots af den djerfhet, som han redan började återtaga, kunde han icke bedraga någon, icke ens sin stackars hustru, som vred händerna i förtviflan. — Ser du, Firmin, sade smeden, hvars röst darrade af blygsel och vrede, det har aldrig funnits några tjufvar i vår familj, och om jag trodde ... — Och hans far, hans far, som nyss anländt, och som är hos oss för att vänta honom! utropade Stephanie. Om han skulle komma upp, o min Gud! — Skynda fort dit för att hindra honom derifrån, sade Leonard görande tecken åt smeden att bortföra sin svägerska. Bruno tvekade. — Frukta ingenting, sade Leonard Dourban till honom, han skall icke göra en rörelse utan mitt samtycke. ) Forta. fr. N:o 177.