UIppretad genom denna likgiltighet och sin ringa framgång slutade Faustina med att känna ett verkligt hat mot markis de Ruzolles, älskade. Ehuru han ännu bibehöll några illusioner, började hr de Saint-Valiez också frukta att icke lyckas genom hittills använda medel. Han försökte en annan metod. Än under en förevändning, än under en annan, inbjöd Faustina Annette till frukostar och middagar. De utsöktaste rätter och de finaste viner funnos ständigt till hands vid dessa måltider. Å sin sida inbjöd fru Pigochard sin granne, och Agatha fick i sin ordning up träda som skicklig mottagetska. Ingenting hjelpte. Annette åt mycket litet, och aldrig kunde man lyckas förmå henne att dricka mer än ett glas vin. En afton, då Faustina dinerade hos fru Pigochard, ringde man häftigt på porten vid den lilla gatan. Då man icke väntade någon vid denna timma, blef man lifligt öfverraskad. Agatha fick i uppdrag att utforska fienden. Denne var ingen annan än prins Mazikoff. Han hade oförmodadt återkommit till Faustina och naturligtvis icke funnit henne hemma. Af de upplysningar, mäster Nicolas gifvit honom, hade han rusat som en galning till fru Pigochard. Agatha nekade naturligtvis att öppna, men Faustina som var angelägen att icke förlora sin prins, skyndade efter Mazikoff och lät honom komma in. Om hr de Saint-Vuliez befunnit sig der, hade han troligtvis förhindrat insläppan