det; de, sedan de lidit detta förfärliga qval, skola andra morgondagen undergå döden en andra gång. I mensklighetens och hederns namn besvär jag Eder att gifva befallning om skonandet af deras lif. Jag uppr par ännu en gång, att jag är viss om, att H. M:t konungen af Preussen, min suverän, och alla de krönta hufvuden i E.sropa, som äro genom hjertats band förenade med den fångna prinsen — hans broder, kejsaren af Österrike, hans kusin, drotiningen af Storbritannien, hans svåger, konungen af Belgien, och hans andra slägtingar, såsom drottningen af Spanien, konungen af Italien och konungen af SverigeNorge, skola ge H. Exc. senor D. Benito Juarez all slags garanti för, att ingen af fångarne hädanefter skall mera sätta sin fot på mexicansk jord. A. V. Magnus. Häcpå erhöll Magnus från Juarer utrikesminister följande svar: San Luis de Potosi, d. 18 Juni, kl. 10,10 på aftonen. Till baron A. V. Magnus, Queretaro. Jag är ledsen öfver att nödgas säga eder, till svar på det telegram ni behagat sända mig denna afton, att, såsom jag sade Eder i förrgår, Republikens president ej är af den åsigt, att det är möjligt att gifva Maximilian af Habsburg nåd, på grund af stora rättsskäl och isynnerhet i betraktande af nödvändigheten att för framtiden botrygga Republikens fred. Jag är, baron, med mycken högaktning, Eder odmjuke tjenare. Ä S. Lerdo de Tejeda. Här följer det telegram, hvarmed general Escobedo underrättar Juarez krigsminister om afrättningen: San Luis Potosi, 19 Juni 1867. Medborgare krigsminister! D. 14 d:s, kl. 11 på aftonen, dömde krigsrätten Maximilian af Habsburg, Miguel Miramon och Thomas Meija att misti lifvet. Sedan domen stadsästats här i generalqvarteret, påbjöds att afrättningen skulle ega rum d. 16:de. Ända tills idag har afrättningen blifvit uppskjuten af regeringen Klockan är nu sju, och Maximilian bar nyss blifvit skjuten. Tillkännagif detta för Republikens medborgare. Escobedo. Genast efter emottagandet af denna nyhet, skickade general Berriozabal, guvernör i Matamoras, ett officielt meddelande derom till amerikanska generalen Reynolds, betälhafvare i distriktet Rio Grande. Generalerna Miramon och Meija blefvo afrättade på samma gång som kejsar Maximilian. De blefvo först degraderade och sedan skjutna såsom törrädare bakifrån. Maximilian deremot vände ansigtet åt soldaterna. Hans sista ord voro: Arma Charlotta! Bland de papper som han eftelemnat i sitt fängelse, har man funnit ett testamente, genom hvilket han utnämnde Theodosio Lanes, Josa Maria Lacuntea och Marquez till regenter öfver kejsardömet. Staden Mexico gaf sig åt Porfirio Diaz d. 21 Juni. Juarez hade lemnat denne general full handlingsfrihet i hänsyn till de mexicanska fångarne; men de främmande fångarne skulle ställas till regeringens förfogande. Den forna diktatorn Santa Anna blef skjuten i Tisal (i Yucatan), d. 25 Juni — han var åtminstone icke någon främmande inkräktare. Vera Cruz kapitulerade d. 27 Juni, och 500 man, tillhörande främlingslegionen, kunde i ro inskeppa sig, för att återvända till Europa: