Göteborgsposten – 22 juli 1867, sida 1

idealet, i mellansatsen komma med ett insskränkande men. sör att sluta med satsen: -AÄndamålet helgar medlen-. Det är, som sagdt, humanitetens sak vi velat förfäkta, och det skulle vara i mer än ett hänseende beklagligt, om man skulle i vårt land, der frågan om det råa dödsstraffets afskaffande ryckt tillräckligt långt fram, för att humanitetens seger här kan vara viss, — om man skulle, säga vi, kunna mot några al humanitetens egna sakförare anmärka, att de väl vilja beröfva staten och högsta myndigheten rätt att, på grund af föröfvade missgerningar, taga en menniskas lif, men blunda för, ja, tillochmed godkänna, då en statsmyndighet dömer och tager, såsom i Mexico, en annan statsmyndighets lit. Det är denna tvetalan af vigtiga organer, som vi finna ogiltig och hvilken kan bli ett farligt vapen i de konservativas och reaktionäras händer. A.-Bl. gör oss särskildt en fråga, huruvida svenska regeringen icke skulle ega rätt utt kröka ett hår på en inkräktare i vårt land, om t. ex. en rysk prins bletve af ett fåtal missnöjda hit inkallad, men blefve slagen och tången. Vi svara, att vi skulle ur humanitetens synpunkt då som nu uppresa oss emot hans aflifvande, ej blott derför att en menniskas lit bör vara heligt, utan derför att det skulle vara — vi säga det oförtäckt — ett politiskt mord (vi anse hvarje afrättning vara ett mord), hvilket skulle endast bringa ny olycka, ty man dödar ej saken med personen, men tvärtom har ideen ofta just i det utgjutna blodet hemtat sin lifsoch drifkraft. Vi skulle vilja å vår sida spörja vår Stockholmska kollega, huruvida han, om danskarne under sista kriget lyckats gripa augustenborgaren, såsom de ämnade en gång, då skulle gillat, om danska regeringen tagit denne mans lif, som dock var en förrädare, hvilket Maximilian ej var, fastän det kunnat vara rullt lagligt, och huruvida han ej tror, att Danmarks sak skulle dermed mera skadats än gagnats, likasom republikens sak i Mexico genom Maximilians afrättning? Skarskyttekårens första prisskutning för året egde rum igår middag å Lorensberg. Skjutningen, i hvilken ej ett synnerligt stort antal skarpskyttar deltog, utföll sålunda, att I:sta priset, 2 dukater, togs af hr C. V. TilJedahl (7:de komp:t) å 39 points; 2:dra priset (l zdukapy tillföll Hr E. H. Lamberg (3:dje komp:t.) efter omskjutning med hr N. P. Perssen (4:de komp:t) som blef innehafvare af 3:dje priset (1 specie.). Vid ifrågavarande omskjutning inträffade det egendomliga fall, att resultatet först efter 4:de skottet vanns, då de täflande i tre skott uppnådde alldeles samma point. Priserna utdelades, med ett tör tilltället lämpadt tal, af kårens v. ordförande. I Göteborgs Sparbank har under den förflutna veckan insatts i 203 poster 9,326 rdr 50 öre och uttagits i 149 d:o 7,930 rdr 1 öre. Litterärt nytt. På bokhandlaren hr N. Zetterströms förlag härstädes har i dessa dagar utkommit ett arbete, hvilket synes egnadt att just i närvarande tid, då allas blickar äro så itrigt riktade på Frankrikes hutvudstad, tilldraga sig en mer än vanlig uppmärksam het, neml. en till vårt språk öfverflyttad ny skildring af Paris, under wtelu Paris vid dagsljus och lyktsken at Julius Rodenberg m. fl.Hr Rodenberg är känd för sin särdeles lätta penna och sin ovanliga förmåga i att kunna träffa uti sina skildringar det typiska och karakteristiska hos det föremål han valt sig. Denna tidning återgaf för några år sedan en följd af skildringar af London från hans hand, hvilka högligen slogo an hos vår publik. Hans här töreliggande teckning är ej mindre intressant, tvärtom kanske ännu mera fängslande, likasom i allmänhet Paris, detta moderna Babylon, såsom pessimisterna säga, är vida mera lockande och tjusande än det stelare London. Biträdd af flera goda medarbetare, har br Rodenberg ej nöjt sig med att gifva en öfversigt af Paris vid dagsljus och lyktsken endast på ytan. Hans bok är tvärtom i flera fall en ganska djupt gående teckning af de sociala förhållandena och litvet i Paris, hvilken måste vara särdeles kärkommen för en hvar, som vill skaffa sig kännedom om denna sden moderna tidens hufonagt mad Jaaa