Göteborgsposten – 19 juli 1867, sida 2

I och för skogsoch trädgårdsskötselns befrämjande förordade utskottet förra årets anslags höjande från 3,000 till 4,500 rdr, i sammanhang hvarmed jemväl framhölls vigten af kyrkoh. Almens förslag, att de jordbrukare, hvilka använda delar at sina betesmarker till skogssådd, mätte tillerkännas ersättning för värdet af det derigenom mistade betet uti räntan på det till det beslutade egendomsköpet afsedda kapitalet. Under den öfver denna fråga förda diskussionen uttryckte öfverste Nauckhoff sin förundran öfver, att hush.-sällskapets tidigare beslut om aämnde inköp a! egendom till värde af 10,000 rdr i och för skogssådd icke satts i verket, hvarötver ordf. atgat en nöjaktig förklaring. Kyrkob. Almen utvecklade derefter sitt förslag, sedan detsamma på fleras begäran upplästs. Motionären understöddes på det varmaste af häradsh. C. A. Svalander, hvilken vid tillfället anförde de hinder han för sin del tunnit uppstå för verkställande af det beslutade köpet af en egendom med ett någorlunda centralt läge inom södra delen af länet. Ett at dessa vore, att utmarkslotterna inom Askims och Säfvedals härader utbrutna från allmänningar och tilldelade de kringliggande hemmanslotterna, formera, snar! sagdt, spetsvinkliga trianglar, utstrålande frår den forna allmänningens medelpunkt ofta längd al en half mil, men med föga bredd, e sällan omfattande kala berg. Hr J. F. Hallman invände att AImenskförslaget ej gåtve tillfälle till nödig kontroll Major Neiglick och konsul MW. Thorburn talade jemväl för afslag, den sednare under yrkande att egendom måtte inköpas. Hr Oscar Ever: talade deremot med värma för Almnska förslaget, fästande hush.-sällskapets uppmärksam.