dubbla lokomobiler användes. Derefter infördes fartyget i dockan vid Oscarshamn, för att tätningen ytterligare skulle förstärkas, och så fördes det hit. Under hitresan kunde sartygets egen maskin begagnas, ty den hade ej blifvit skadad, men det gick endast med hal: maskin för säkerhetens skull. Der det nu står i dockan på sina bockar, ser det ståtligt ut: en kämpe visserligen sårad, men ej krossad. Förut om styrbord är ett mindre hål omkring en half aln i diameter, detta anses hatva uppkommit då fartyget grundstötte. Nära midskepps på styrbord är ett hål circa 6 alnar långt och 3 alnar bredt, och längre akterut ett hål af ungefär samma dimensioner. På babordssidan finnas två hål, ett mindre och ett större. Vidare några bråckor. Man antager att alla dessa hål, utom de i fören, icke uppkommit genast vid grundstötningen, utan derefter under det fartyget nära en månad, ofta under storm, al brottsjöarne stöttes mot de stora stenblocken mellan hvilka det inkilats. Alla hålen, de uppvikna plåtkanterna, bräckorna och de der och hvar befintliga inböj ningarne, ådagalägga plåtens utomordentliga seghet. Hålen hatva sådant utseende, som hade de tillkommit genom grofva kanonkulor, hvilka väl banat sig väg igenom plåten, men icke bortryckt några stycken af densamma. Sedan de skadade plåtstyckena uttagits, skulle det lätt låta sig göra att genom uppvärmning och slag förena de uppritna delarne. Stålvanten i hålens närbet äro icke afbrutna utan blott inåtböjda. De arbeten som uttördes vid Oscarshamn för tätningens törstärkande lofordas af sakkännare. Ingeniör W. Linaberg på Stora varfvet har åtagit sig att mot 1, 800 p:d sterl. inom tre veckor verkställa reparationen. Dykeribolaget lärer betingat sig som arfvode för bergningen en tredjedel af fartygets värde, hvilket i går lärer at gode män blifvit bestämdt. Troligen behötver det icke sägas, att assuradörerna skulle uppgifvit alla försök till fartygets räddning, om de icke erhållit de mest betryggande försäkringar om plåtens styrka, och dessa försäkringar ha icke kommit på skam. Det svenska ståljernet har åter vunnit en lysande seger. Tyvärr är dock detsammas beredning så dyr, att ståljernets användande i större skala derigenom försvåras. Kappseglingen vid Svendborg. Såsom vi i går omnämnde var det tvenne svenska kuttrar, Alma och Mathilda, som vunno första priserna vid denna kappsegling. Ealigt danska tidningar befunno sig ombord å den senare, utom egaren, hrr bankdirektör A 0 Wajlenderg. öfverste R. v. Feilizen.