Göteborgsposten – 13 juli 1867, sida 2

Dantowicz upplyste att han köpt sakerna af handl. Leipziger i Malmö och att denne med all skkerhet skulle kunna igenkänna sakerna såsom af Dantowicz inköpta, så mycket mera som Leipzige s bodnummer stodo på dem, Allvaktaren Sahlberg hade sett Kromolowsky, då denne i allen från en kärra, tillhörig en bonde upptog tvenne paketer, som fullkomligt liknade der: hvilka Dantowicz förlorat. Kromolowsky påstod att ban den dagen icke gått igenom allsen. Slagtaredrängen H, Hansson hade på Hugaheden sett ett par personer, af hvilka den ene liknade Kromolowsky och den andre den jade hvilkon hitfört sakerna. Sedan den som liknade den senare aflägsnat sig åt ett håll, hade den, hvilken varit lik Kromolowsky, springande aflägsnat sig åt ett annat, medtagande paketerna. Dantowicz uppgaf att han ej fått reda på den som af Kromolowsky mottagit uren. Detta snygga sällskap håller nemligen så troget ihop mot de fa ärliga bland dem, att de t. o. m. lofvat Dantowicz stryk derföre att hav icke som de vill lura cch bedraga folk. Målet remitterades till rådhusrätten och Kromolowsky återfördes i celllängelset. För stöld straffade Magnus Olsson från Tingstad hade för några dagar sedan infunnit sig hos handl. C. J. Stenberg vid Torggatan. Han talade med hr Stenberg uppe 1 förstugan utanför dennes bostad, då i detsamma denne blef ropad nedifrån. Han gick ned, utan att komma i hås att uttaga nyckeln i salsdörren. Då han åter kom upp, stod Magnus Olsson ännu qvar, men aflägsnade sig kort derpa. En stund deretter saknade hr Steoberg en fin svart rock, hvilken jemte tvenne andra hängde i salen. Hans misstankar föllo genast på Olsson, som förmodligen tagit den stulna rocken under sin andra, hvaretter han i allsköns maklighet aflägsnat sig. Misstankarne vunno ännu mera styrka, då hr S. af en annan person fick veta hvad slags sigur Olsson egentligen var. Sedermera infann sig O. i hr Stenbergs bod i något föregifvet ärende. Hr Steuberg bad honom komma upp i sin våning och frågade honom efter rocken. Efter mycket pru: lofvade O. att visa honom hvarest rocken var. Hr Stenberg töljde med honom, men plötsligt begärde O. att få gå in på ett bolagsvärdshus. Detta medgafs honom, men den som icke länge blef qvar på värdshuset, utan smög ut genom en bakväg, det var Olsson. Han blef dock eftersatt af hr Stenberg och poliskonstapeln Walther. Vid polisforhöoren, som med honom hållits, törnekade han all vetskap om stölden. Då ingen bevisning mot honom förekommit beslo poliskammaren att han skulle sättas på fri fot. Han erhöll dock förständigande att genast begifva sig fråu staden. För stöld förut tilltalade Carl Edvard Larsson Wennervik, i saknad af bostad och sysselsättning, bar blifvit håktad såsom skäligen misstänkt för att ur ett kök i huset n:o 2 vid Kungstorget ha tillgripit en bonjour, tillhörig bokbindarelärlingen Carl Aug. Lindahl i Majorna. Wennervik nekade alldeles till att ha begått stölden, oaktadt en piga Sara Maria Landgren med säkerhet igenkände honom för att vara samme person, som hon, vid samma tid som stölden begicks, sett springande aflägsna sig från den trappa, hvilken ledde till köket. Han bar då ett under armen. Som inga audra bevis mot honom förekommit kunde åtalet mot honom icke fortsättas, utan fick saken förfalla, och blef han, som vid första förhöret för opålitlighet häktats, försatt på fri fot. Förut är han under tilltal för tillgrepp af en kopparflaska. Från Stockholm. Stölden på hotell Rydberg. Det har redan blifvit omtaladt, att den person, som natten till d. 6 Juni begick den djerfva stölden i nämnde hotell blisvit gripen i Köpenhamn, och att han är en för stöld flera gånger straffad och nu för nya stölder, bl. a. i Köpenhamn, efterlyst tysk handelsbetjent C. M. Köbke från Stettin. Poliskammaren i Köpenhamn har nu meddelat öfverståthållareembetet angående nämnde person flera upplysningar, hvaraf följande förut icke blifvit a! oss omuämnde. Stolden på Rydbergs hotell har, enligt Kobkes egen uppgift, tillgatt på töljande sätt. De dagar han vistades i Stockholm boude han först på nämnde hotell, derifrån han dagen före brottets föröfvande flyttade till hotell Frankfurt, i assigt att, med den kännedom han hunnit förvärfva om lokalen i hotell Rydberg, under natten begå stölden. I ett oläst rum i hotellet gick han först in, men stördes svart af ett inträdande fruntimmer. Han gömde sig då, men upptäcktes efter en stund och skulle fly. Men då han märkte att ett rum, aflagset från det förra, var oläst, gick han in och gömde sig bakom en soffa, Straxt derefter kommo amerikanarne in och sedan de lagt sig och somnat, tillgrep han bvad af dyrbarheter han I kunde komma öfver och sprang ut genom det fönster, som vetter åt Jakobs gränd. Han skyndade nu bem till sitt logis utan hatt, hvilken ban förlorat brädkanSedan huu klädt om sig, plockade han in sina saker och afreste på morgonen kl. 8 med ångf. Svea till Läbeck. Från amerikanarne hade han, såsom redan nämndt, b!and annat tillgripit ett resekreditiv på 80 p:d st., hvilka han lyftade i Berlin, och sålunda försedd med kassa reste han omkring i norra Tyskland och amnade sig nu till England i afsigt att der söka anställning. Åtskilligt af de på hotell Rydberg stulna effektorna innehade han vid häktandet, deribland en dyrbar guldklocka med kedja. Vid det förhållande att Köbke en natt i Sept. månad förl. år begått en liknande stöld i hotell GA ngleterre i Köpenhamn och tillika är angifven för stöld i Bernburg (hertigdömet Anhalt-Bernburg), torde det på diplomatisk väg komma aw afgöras hvart han skall utlevereras efter utståndet straff i Köpenhamn, antingen till Sverige eller Bernburg. — UI3l4O —ä Från llufvadstaden.