Göteborgsposten – 6 juli 1867, sida 1

I:llI Nilsson understöddes väl af m:me Trebelli-Betni som Nancy, signor Mongini som Lionel och mr antley som Plumket — en hvar i sin väg beunransvärd. Om inropningar och buketter behöfves et ej att tala. Danska riksdagens adress i den nordlesvigska frågan till konung Christian har enna lydelse: . Allernådigste konung! Vid öppnandet af den riksdagssamling, som nu alkas sitt slut, meddelade E. M:t oss, att Preussen enom Pragerfreden iklädt sig forpligtelsen att återomna till Danmark den nordliga delen af Slesvig, aframt befolkningen skulle genom fri omröstning utala sig derför. E. M:t förklarade af denna anleding, att fördragets ordalag och den nationala rikting, hvari de europeiska förhållandena utvecklat sig, oro en borgen för, att äfven Danmark skulle erna le för staten betryggande och för folket naturliga ränserna, ett mål, hvars rättsgiltighet de ointresseade makterna — och isynnerhet fransmännens kejare med ett at E. M:t djupt uppsattadt intresse — ör längesedan erkänt. E. M:t ullade, att Ni i återöreningen med de trofasta danska bröderna i Nordlesvig skulle se uppfyllandet af anspråk på rättvisa mot dem och den danska nationaliteten, och att Ni t:ven skulle deri med glädje helsa underpanten på Oder mäktige grannes afsigt att ställa sitt sförhallante till Danmark på en varaktig och uppriktig vänskaps grundval. Ä Allernadigste konung! Den danska riksdagen mottog med liflig tillfredsställelse detta allerbogsta meddelande, och den såg i E. M:ts uttalanden ett bevis på samstämmighet mellan konung och folk i denna Danmarks valfärdssak. Nämnde bestämmelse i Pragerfreden är emeilertid ännu lika litet bragt till utförande som för 8 månader sedan. Under denna långa tid har visserligen Nordslesvigs danska befolkning genom hvarje laghgt medel sökt att lägga sitt sinnelag i dagen, och det föreligger nu ovedersägligt vittnesbörd om, i huru stor del af Slesvig den danska nationaliteten och önskan om återförening med det gamla säderneslandet ar förherrskande. Men å andra sidan stå ej allenast enskilda åtgärder, utan äfven hela det tillvägagående, som följes mot denna befolkning, i stående strid med Pragerfredens löfte, och det hopp, som deri angafs. Hvarje dag bringar oss nya bevis på det sorgliga tillstånd, som deraf blifvit följden. Iafor sådana förhållanden, hvilka äfven utanför Danmarks gränser väckt uppmärksamhet och ogillande, kan den danska riksdagen icke ätskiljas, utan att för E. M:t uttala det innerliga och smärtsamma deltagande, hvarmed vi, likasom hela det danska folket, följt våra slesvigska bröder under alla de lidanden, som de måste utstå för sitt trofasta danska sinnelag. Men likasom vi veta, att befolkningen i Nordslesvig icke försvagats i sitt mod eller sin tro på framtiden, sålunda uttala vi äfven för E. M:t såsom vår fasta förtröstan, att den handling af rättvisa mot Danmark, som åsyftades med bestämmelsen i Pragerfreden, skall bli utförd, utförd så, att den sanna, i befolkningens önskan grundade särskiljelsen avägabringas mellan hvad som vill höra till Danmark och hvad som vill höra will Tyskland, och detta utan att det i denna ordning nedlägges fröev till förnyad förveckling och tvist. Och om vi likasom hela det danska folket skulle med odelad glädje helsa en sådan uppgörelsens dag mellan Danmark och Tyskland, skulle detta äfven ske, derför att vi dela den af E. M:t uttalade ofvertygelse, att härigenom och endast härigenom den grundval skall vara lagd, på hvilken ett varaktigt och uppriktigt vänskapsförhållande kan byggas mellan Danmark och vårt sydliga grannfolk. Vi önska af upprikvigaste hjerta, att de i denna adress uttalade förhoppningar måtte förverkligas, och veta, att denna önskan delas af hvarje tänkande inom vårt land. Statsobligationer. K. M:t har anbefallt samtliga länsstyrelserna i riket att på anmodan at fullmäktige i riksgäldskontoret, gitva dem förslag å en eller flera personer, lämpliga och villiga att emottaga riksgäldskontorets uppdrag, beträffande försäljninggat räntebärande obligationer och biträde vid anteckning för sådanas erhållande. Göta hofrätt bar förordnat v. häradsh. C. J. Strömman att till Augusti månads slut törvalta borgmästareembetet i Mariestad, samt länsnotarien J. F. R. Björk att till början at årets höstting förvalta domareembetet och handlägga skittesmål i Norra Wadsbo domsaga, Skogsväsendet. K. M:t har fastställt taxa på arvode för skogsförrättningar, som efter särskildt förordnande verkställas å allmänna skogar, Fältläkare. Reg:tsläkarne C. A. Wetterbergh vid 1:sta Litgrenadierreg:tet och O. W. J. Egerström vid Södermanlands reg:te hafva blifvit förordnade att tjenstgöra som kältläkare, den förre i 2:dra, den senare i 4:de militärdistriktet. Förordnandet för reg:tsläkarne S. N. Sellden och C. J. Wettergren att tjenstgöra som fältläkare har upphört, dock qvarstå de såsom sfältläkare i armån. Till svärdsmän har K. M:t utnämnt, styckjunkarne vid Göta artillerireg:te C. J. V. Hallberg och E. Wahlqvist, trumpetaren vid husarreg:tet Carl XV A. Jolidon, fanjunkaren vid Westg. reg:te C. G. P. Gerlach, d:o vid Skarab. reg:te C. S. P. Flack, d:o vid Eltsborgs reg:te P. J. II. Wennermark, d:o vid Westgöta Dals reg:te A. E. v. Wolcker, sergeanten vid Bohusläns reg:te J. Svedberg, kanjunk. vid Wermlands reg:te C. W. Sebenius, d:o vid Wermlands Fältjägarereg:te O. (landn. Upsala universitet. Pastoralexamen har blifvit aflagd af komministern och vice pastorn Boörstil C. Wessblad. — Sjöfarten i Botniska viken. Från k I Hudiksvall skrifves d. 29 sistl. Juni: I förgår