Göteborgsposten – 5 juli 1867, sida 3

erades 1078 d. Utvandringen till Amerika. Till Red. af Göteborgs-Posten. Då eder tidning på senare tider haft åtskilligt utt säga rörande emigrationen, anhåller undertecknad om plats för följande: Att under nuvarande förhållanden, Jå emigrationen antager allt större och större dimensioner, åtskilliga anmärkningar ä:o att göra, är naturligt, men å några få bland de c:a 10,000 personer som af mig köpt biljetter sedan d. I Maj 1865, ha klagat, har dock flertalet funnit sig belåtna med behandlingen och att det förtroende jag på denna korta tid vunnit ej är i aftagande bevisas derigenom att stora skaror på senare tider ha af mig erhållit biljetter — endast under de senaste tvenne veckorna 890 personer. Det antal, som af mig blifvit expedieradt, antages vara minst 45 af alla emigranter som rest från Sverige under denna tid. Att orsaken till denna emigration är den som Redaktionen förmenar — neml. de många kringresande agenter som uppmana det säkunniga landtfolket — tror ja. ej, ty personer som vill och kan resa gör det utan att af dessa blifva lockade — för öfrigt får jag nämna, tt de agenter som af mig äro anställda i de mest emigrerande distrikten i landsorten hafva årlig lön och af nedanstående utdrag af deras kontrakter synes, hvilka instruktioner de hafva: 8 5. Enär kompaniet i främsta rummet afsder de utvandrandes bästa och belåteuhet, alliger det alla dess Agenter att icke emottaga och befordra andra än sådana som dels ega tillräckliga medel, och dels i öfriga hänseenden äro fullt lämpliga att utan olågenhet soretaga utflyttning till Amerika och bör ealedes Hr N. N. vid emigranters mottagande sjelf noga iakttaga detta förhållande och äfven tillhålla dess ombud till samma ytterst nödvändiga iakttagande och att tvärtom söka alrada den som genom bristande tillgangar eller oformagor, måhända skall genom sin utflyttning på samma gång bereda sin egen olycka som kompaniet skada. I de cirkulär som i år ha blifvit utdelade af kompaniet torde följande observeras: -Men tör närvarande vilja vi ej råda någvn att lörsöka oula upp en farm med mindre än 500 dollars, ofter att hafva kopt sitt land etc. Au jag under de senaste tvenne åren har framballit de fördelar som Amerika erbjuder den idoge och nyktre arbetaren, kan jag ej sorneka, men aut Jag deremot har afradt alla ifrån att 1e8a som jas har ansett cj skulle vinna på utvandringen, torde bäst bevisas af följande utdrag af min brefkopiebok. Eno viss komminister, vm hvars resa ätskilligt stod att läsa i svenska tidningar, ullskref mig under vintren 1866 om rad rörande denna vigtiga resa och erhöll följunde svar: sSom kompaniet ej har gilvit mig tillatelse att på förband betala resan för någon tili Amerika, utan i särskilda fall, hvarigenom de skriftligen underrätta, sa kan jag naturligtvis ej gilva något löfte om hjelp ull resan, utan jag förs: rådfrågar dem. Det är äfven betänkligt för Tit. att begifva sig med familjen pa en sådan resa, äfven om en plats skulle kunna erhållas i ett al de nya svenska settlementen in i vestern, så är de tlesta fattiga och för flera år hafver allt hvad de förmår göra för att förbättra sina hem, samt förvärfva 8:g medel nog för att kläda och föda sina familjer, och således ej kan betala mycket till predikanten m. m. Således måste predikanten tillika med församlingen underkasta sig många obehagligheter för de första åren. de — ua En bokballare från Wimmerby som för några dagar sedan tillskref mig i samma ämne erhöll följande svar: Jag har emottagit Edert bref af den 19 dennes och ser det Ni hyser för stora förhoppningar om Amerika och att beräkna få sig en bokhållareplats i ett land der man ej känner hvarken språk, seder eller bruk — är något för mycket. Jag anser derföre bäst vara att om Tit. beslutar sig för att resa till Amerika, först tager hvad arbete som finnes och efter en tids vistande der, försöka få sig en annan bättre eller mera lönande befattning. Så länge personer till hemmavaraude anförvandter skrifva sanningsenliga bref om Amerika och sända hem penningar till en del af dem lör resan (så t. ex. har genom kompaniets försorg i år blifvit i vexlar hemsända 17,000 rdr samt 100 biljetter för anförvandter att resa fritt) och arbetaren har det vida bättre i Amerika än här — skall emigrationen fortfara trots alla uppgifter om till vansinnig höjd uppdrifna tullar, arbetslöshet, dyr tid etc. ete. I Eder tidning har älven gjorts den anmärkniogen att emigrantagenter skulle, i likhet med hvad i Norge redan eger rum, deponera en samma penningar som säkerhet för emot utvandrarne ingångne förbindelser — och ingen skulle med mera intresse än jag se denna sak realiserad. — Jag antager, att vederbörande relan tagit saken i osvervagarde och vill jag med nöje deponera minst 20,000 får. Genom denna åtgärd skulle en del agenter, som nu blott göra oreda och förvillelser genom att kringresa i landsorten, kunna sedan, ad af vederbörande myndigheter hindras från att utföra en sin nya handelsexpedition4, va Göteborg den 3 Juli 1867. inFREDERICK NELSON, aGeneral-Agent för American Emigran bol. i Skandinavien. m—8 S Vi ha ej velat vägra hr Nelson införande stJ velat vag kasaf detta genmäle, isynnerhet som det ytterli gare bekräftar vår utsago, för öfrigt stödd på sanningsenliga uppgifter, att utvandringsagen ter svärma kring öfverallt i vårt land, för at 11 zeall cas — J 1 UN AP