Göteborgsposten – 2 juli 1867, sida 2

vigtigaste. Han är den man, som bäst förstår sig på diamanter i Paris. — Lika mycket! sade baronen, pådragande sina handskar, det finns hos den unge mannen något som synes mig misstänkt ... Tycker ni icke att han något liknar ... Ni vet hvem jag menar. — Ja ... jag har ett ögonblick haft samma tanke som ni; men ni hörde hvad han berättade oss nyss angående sina föräldrar. — Återstår att veta om det är sanning. — Underrättelser som jag inhemtat i landet hafva bekräftat hans utsago. — Bemärkte ni huru han betraktade herr de Larsigny? — Nå väl? — Nå väl! herr de Larsigny var mycket lierad med grefve Briel de Savarly. — Det är verkligen sannt. Jag tänkte för öfrigt hålla uppsigt på honom; man har redan sagt mig att man mött honom, på två eller tre ställen der hans närvaro synts mig underlig. Man kom för att kalla herr Portin för uppgörande af en räkning. Baronen och han skiljdes vexlande en handtryckning såsom gamla vänner. — Din gamle lutver, der, mumlade baronen då han gick utför trapporna, om jag kunde strypa dig utan att skada mig sjelf.