Göteborgsposten – 29 juni 1867, sida 2

Ullrackligt garderade, och betecknat hvarje ytterligare diskussion af saken i denna riktning vara öfverflödig och betinklig. Preussiska regeringen tror sig häri icke böra se Danmarks definitiva svaromål, emedan den blotta hänvisningen på de bestående lagarne och danska regeringens välvilja icke kunde anses tillräcklig, för att lugna den tyska befolkningen i de distrikter, som möjligen skulle åter afträdas till Danmark, i afseende på deras blitvande ställning. Med hänsyn härtill erinras naturligtvis om det förflutna och hänvisas derpå, att orsaken till rubbandet af det tordna goda törståndet hufvudsakligen legat deri, att den danska regeringen etter den fordna författningens kullstörtande (vid Fredrik VII:s död af Hall) icke längre var i stånd att bibehålla den tyska befolkningen vid dess pationala rättigheter. Noten frmhåller, att Praussen, om det än i Prager reden gitvit uttryck åt sin afsigt att så mycket som möjligt uppfylla den danska befolkningens i Nordslesvig nationala önskningar, likväl icke skulle kunna häraf finna sig föranledt att astrala till ett främmande land den tyska besolkningen uti ifrågavarande distrikter med förlust af hvarje rätt till deras nationala egendomligheter och att prisgifva den åt de faror, för hvilka fruktan redan uttalat sig temligen högt bland denna befolkning i minnet af det förflutna. Det danska kabinettet skall, anmarker derpå noten, utan tvifvel dela åsigten, att det för betryggande af det ömsesidiga vänskapliga förhållandet är i hög grad önskvärdt att icke lägga något frö till de forna förvecklingarnes återvändo, hvarför ungefär följande frågor ställas till detsamma: År regeringen i Köpenhamn hugad att gitva be-tämda garantier för den tyska nationalitetens skyddande i händelse af en afträdelse? at hvad slag skulle dessa garantier vara i kommunalt, lokalt och individuelt hänseende? eller anser hon erhållandet af sådana nationala rättigheter för Danmarks blifvande tyska undersåter vara omöjligt? eller slutligen tillbakavisar hon i allmänhet en bestämd förklaring härom? — Derpå tillägges, art den anmärkningen väl är onödig, att omfånget af den omrostning som kommer att företagas, resp. afträdelsen skall vara beroende al svaret på dessa frågor. Till slut uttalas den förtröstan, att det tillmötesgående och vänskapliga sätt, hvarmed Preussen i denna sak kommit danska regeringen till mötes, skall finna motsvarighet å hennes sida. Denna note, som Bismarcks organ redan offentliggjort, blef i förra veckan framlemnad i Köpenhamn. Den inger onekligen intrycket af kattens lek med råttan och är i det hela bestämdt lika litet allvarligt menad, som dess innehåll är sväfvande. Att Danmark skulle afgifva några särskilda garantier för tyskarne inom dess område, är en orimlig och oantaglig begäran, emedan Preussen dymedelst skulle tå tilltälle aw blanda sig i Danmarks inre angelägenheter och göra det af sig beroende. Grefve Bismarci vet nog, att detta vilkor ej kan antagas — också är det hela en diplomatisk fint, beräknad att slå blå dunst i Europas ögon. Des-a vilkor, säger danska Dagbladet i sin franska revy, har Bismarck endast uppstallt, för att ha någonting att slå af och för att tvinga Danmark att visa sig medgö ligt i alseende på hufvudfrågan, som. det ännu icke berört, neml. gränsen för afträdelsen. Europa skall uppröras vid åsynen af att Preussen storsinnadt afstår från omöjliga vilkor och allmänna meningen skall i vederlag utöfva tryckning på Danmark, för att törmå det att emottaga den remsa af det danska Slesvig, som man skall vara hugad att bevilja det. Bladet menar vidare, att i samband härmed står det vidriga förtryck, som Preussen utöfvar i Nordslesvig. De slesvigska danskarnes skri at smärta, del fördrifna qvinnornas och barnens tårar äro atsedda att verka som stimulerande medel på att nöja sig med Preussens aubud, 1 hopp o. att derigenom så slut på åtminstone en del af detta elände och denna utövning. Hela trågan koncentrerar sig neml. helt och hållet på Als och Dyppel, som Preussen vill till hvad pris som helst behåla. Alla de franska tidningarne uttala sig med den djupaste harm öfver Preussens hällning mot Danmark, hvilken Opinion Nationale rent ut säger skola gå ut på att göra slut på den danska monarkien, under det la Situation säger, att Frankriko skall hämnas dessa oförrätter. För öfrigt är Nordslesvigarne icke de enda, som i nårvarande stuud sucka under Preussens råa öfvermakt. Karakteristiskt är, att preussiska regeringen sett sig behötva stänga det gymnasium i Hannover, som hittills töreträdesvis besökts af unga hannoverauska adliga, neml. klosterskolan i llecfeid, hvars lärjungar hemskickas. Man såger att denna stränghetsåtgärd härleder sig deraf, att lärjungarne på inspektionsdagen intunno sig, klädda i hvit-gula halsAnlan (da hannavoranska färoonnag Man aardanska regeringen och ge henne ny anledning. — 2