— Ja, svarade Frådåric, en mycket bra flicka, dygden sjelf. — Verkligen? sade herr de Ruzolles, nå väl så mycket bättre! — Hvarföre så mycket bättre? — Emedan jag är mycket glad att höra det hennes karakter iär i harmoni med hennes madonneansigte. Allvarsamt, gör du henne icke din kur? — Nej, i sanning; för det första skulle jag betrakta detta som en dålig handling; sedan vet du vill att mitt hjerta icke mer är fritt. — Det är sannt, inföll markisen, men det ges så många menniskor, som älska tva qvinnor på en gång. — Återstår att veta hvilket slags qvinnor och hvilket slags kärlek. — Du har rätt. Nå väl, adjö, vise man. — Adjö, galning. XL Mannen i passage Radziwill. Det bref som Denise Tournaire hade skrifvit från Courtelles till den föregifne bokmånglaren Joseph Pommier anlände till Paris på Yredagsaftonen, ungefär vid samma tid som markis de Ruzolles gäster satte sig till bords. Det innehöll följande: