Göteborgsposten – 13 juni 1867, sida 2

Article Image
Från Utlandet. De i går ankomna franska tidningarne hafva ingenting närmare att förmäla om mordattentatet i Paris, än hvad vi redan i går meddelade. Dock tyckes det som om alla de namn, med hvilka korrespondenterna och tidningarne förut betecknat mördaren äro oriktiga och att denne i sjelfva verket heter Berezowski. Opinion Nationale, som har synnerligt stora förskansningar inom den polska emigrationen i Paris, har nu detta namn. Samma tidning berättar, att Berezowski hvarken visar fruktan eller ånger. Alla.hans ord antyda den af exalterade ider upphettade fanatikern. De sår han erhöll då pistolen sprang sönder hafva försänkt honom i en ganska häftig feber, ocn han vårdas i ett af sjukrummen i fängelset Mazas. Han tyckes ej synnerligt oroa sig öfver följderna af sitt brott och säger sig icke kunna förstå, att man tillvitar honom det som ett brott. Hans lynne är icke synnerligt meddelsamt. Han talar föga och endast då man tillspörjer honom. Dagen före attentatet hade Berezowski varit tillsammans med en af sina fabrikskamrater. De hade ej vexlat ett ord om politik, och ingenting i hans hållning eller språk lät ana, att han fattat ett gräsligt beslut, som han så snart skulle utföra. Allt angifver, oafsedt den anklagades egen bekännelse, att han är en olycklig fanatiker, som funnit mordet på czaren berättigadt, ja, tillochmed prisvärdt, likasom före honom en Booth, en Charlotte Corday, en Ravaillac, en Ankarström m. fl. af dessa förvildade, hvilka äro nog enfaldiga att tro sig uti individens blod qväfva systemet, den ide han representerar. I den af oss i går omnämnda dagbok af Booth, Lincolns mördare, finner man denna furstemordets maxim på det bjertaste apotheoserad. Wilkes Booth ville anses för en gentleman och vinna ryktbarhet. Han tänkte under rufvandet öfver sina mordplaner på hvad de amerikanska tidningarne och verlden skulle säga om honom. Han hade noggrannt utstuderat, såsom ock höfdes en skådespelare, effekten af sin handling och sitt utrop: sic semper tyrannis! Han skref neml. i sin dagbok : Jag utropade detta sic semper tyrannis och jag sköt raskt, öppet, och ej så som tidningarne hafva sagt. Jag gaf döden, efter att hafva tillryggalagt 60 miles till häst under natten, med benen afflådda. Om verlden lär kånna mitt brott, skall denna stora hand

13 juni 1867, sida 2

Thumbnail