Göteborgsposten – 11 juni 1867, sida 1

Article Image
NN L MEJ UR SCuvllUUCTM 81088 TaB GT vid egendomen Pixbo, hvars egare, grossh. J. 8. Heyman, välvilligt upplät den stora och vackra parken för kåren. Efter intagen middag tillbragtes derstädes eftermiddagen och aftonen på det angenämaste under musik och dans. Annandagen kl. 6 på morgonen slogs åter revelj, hvarefter kåren kl. 8 anträdde hemvägen öfver Mölndal, der Mölndals kompani skilde sig från de öfriga. — Hela utfärden beskrifves såsom särdeles angenäm och lyckad. Arbetareföreningens utfärd till Par tilled under Pingstdagen anträddes på mor. gonen kl. 6,20 af mellan 1,200 och 1,300 del. tagare. Under svajande fanor, klingande spel och sång begaf det långa tåget sig af, be. stående af både täckta och öppna vagnar, de senare grönklädda med friskt björklöf. Vid ankomsten till Partilleds station ordnade del tagarne sig i ett tåg, som begaf sig till den af ställets egare, hrr Schmidt, välvilligt upplåtna platsen för de lustfärdandes allmänna samlingar under dagen — en välvilja af hri Schmidt, som senare under dagen yttermera ökades genom den förekommande beredvillighet, hvarmed de på allt sätt gingo deltagarne ull handa. Platsen var smakfullt och ändamålsenligt ordnad med flaggor, standarer, sittplatser, talarestol och i midten ett tempel, hvilande på kolonner, å hvars fronton lästes: Välkomna i det gröna! Några komiterade ur styrelsen hade haft bestyret med dessa anordningar, med vanlig esprit darrangement ledda af mälaremästaren hr S. V. Rubensson. Här och der voro anordnade förfriskningsställen. Genast efter ankomsten, sedan man först öfverenskommit med hvarandra om att ingen blomma, ingen gren skulle afbrytas, ett löfte som ock troget hölls, spridde sig deltagarne i olika grupper, för att frukostera, och man såg dem lägra sig med sina medförda matsäckar öfverallt i det gröna, då det plötsligt började regna och man sökte på bästa sätt skaffa sig tak öfver hufvudet, hvarvid tillochmed lässalarne i Zanderska pensionsinrättningen godhetsfullt upplätos och äfven togos i anspråk. Men Jupiter Pluvius tvekade väl om att i längden visa sig surmulen mot dessa förlustelsesökande i den fria naturen, ytterligare tillökta med ett och annat hundradetal, som anländt med ett extratåg från staden, ty det klarnade åter upp, hvarefter deltagarne samlades kl. half 10 till förrättande at bön. Efter dennas slut spredo deltagarne sig åter, då och då förföljda af regnskurar, hvilka likväl icke förmådde störa det allmänna goda lynnet. Mellan kl. 2 och 3 på e. m. samlades man åter, musiken spelte upp en hvirflande vals, enkelekskedjor anordnades, bockhoppningar utfördes, länge fåfänga försök gjordes att uppnå de på spetsen af en hög stång hängande priser, under det att vid de olika förfriskningsställena rådde ett rörligt lif, och skratt, skämt och glamm hördes öfverallt under den af vackert väder gynnade eftermiddagen. Här anställdes kapplöpning i säckar, der hade en bondspelman med sin fiols toner samlat ett litet extra parti dansande omkring sig; här lyssnade en grupp nyfiket till några visor uppstämda af danska invalider från sista dansk-tyska kriget, der ljöd ett dundrande Åut med ringen!, omvexlande med höga berg och djupa dalar i en liflig ringdans; här spändes bälte, der stormade en brusande långdans fram och bildade labyrintiska kedjor — barnskrik, löje, hvisslingar, klang af glas och koppar, mon intet störande missljud af gräl, ingen tillstymmelse till ordträta eller slagsmål, fastän helt säkert mellan ett och tvåtusen personer, ej tillhörande föreningen, anländt under dagen med de olika extratigen. Då slutligen vid 8:tiden de främmande aflägsnat sig, började talarestolen beträdas af än den ene, än den andre talaren, tills slutligen ordf. erinrade om, att uppbrottstiden nalkades, hembärande föreningsledamöterna sin hjertliga tacksägelse för det prisvärda sätt, hvarpå de uppfyllt hans under morgonen uttalade önskan, att gifva alla utom föreningen stående ett bevis på att arbetarne kunna i seder och skick uppföra sig klanderfritt, äfven nu då de äro till tusental församlade. Man ordnade sig nu till afmarsch på samma sätt som man kommit, utbringande väldiga hurrarop utanför hrr Schmidts bostad, och aftågade till stationshuset, der en ovanligt lång trän emottog de många deltagande, hvilka omkring kl. half 11 anlände till staden, der de med sång och fanor i teten i ett väldigt tåg marscherade ned till Lilla Torget, hvarest ordf. upplöste församlingen. Det är med synnerlig tillfredsställelse vi omnämna arbetarnes på denna utfärd visade skickliga och taktfulla uppförande, hvarigenom de yttermera bekräftat nyttan af dessa arbetareföreningar, i hvilka deras eget medvetande höjes och moralen förädlas genom den ömsesidiga aktningen, och detta fastän ga Inunaotfärdanda mnun satan 3

11 juni 1867, sida 1

Thumbnail