Göteborgsposten – 29 maj 1867, sida 1

—4411. Utan att vilja betvifla sannfärdigheten af det tryckta ordet — ty allt hvad som är tryckt är ju sannt — har det länge förvånat mig huru egentligen Turkiet kunnat få ihop så många exponerande, utt det näst efter Frankrike sjelf intar andra rummet; ännu mer har det förvånat mig huru de på sitt ringa område, som är mindre än Sverige-Norges, skulle kunna ställa upp dessa 4,299 utställares artiklar; men försåningen når sin kulminationspunkt då man på stället tager i betraktande resultatet af alla dessa förenade ansträngningar och efter att hafva gått igenom afdelningen frågar sig: är det allt, det här? Som det emellertid just nu är Turkiet, som vi hafva i ordningen att besöka, så låt oss följas åt på vår upptäcktsresa och se huru de hafva arrangerat åt sig. I den inre verandan är endast några planritningar uppsatta, dels af de i expositionsparken uppförda byggningarne, såsom den förr omnämnde mosken m. fl., dels af andra byggnadsförslager. Tafvelsalleriet, som fått inrymmas tillsammans med Italien, visar att om Turkiet icke har många målare (katalogen upptager endast tre) så har det dock några rätt goda, hvaribland C. Labbå i Konstantinopel, hvars friska landskap med orangeskörd icke är att förakta. En del taflor tyckas hafva tillkommit efter drdnandet