Göteborgsposten – 28 maj 1867, sida 1

I — Hvad heter han? — Frå!egric Mähldorf. — Hvad vill det säga, Frådåric Mähldorf? inföll herr de Saint-Valiez lutande hufvudet bakåt för att utblåsa ett rökmoln och se det hvirfla i luften. — En gammal skolkamrat, en medicine studiosus. — En Carabin ) således? — En Carabin om du så vill, men en som en dag skall blifva en ryktbar läkare. — Och hvar bor din blifvande Dupuytren. — Gatan Rocher. Det var som man påminner sig i samma hus som Tournaires. — Såå! sade herr de Saint-Valiez som spratt till. — Känner du någon i detta hus? frågede herr de Ruzolles betraktande sin onkel. — Jag! svarade baronen i obekymrad ton hur dj-n vill du att jag skall känna folk som krypa in i gatan Rocher. Det skall blott vara du som går och fiskar upp dina vänner i dylika qvarter. Det är utan tvifvel som prof på den fina verlden i Paris som du ämnar presentera din student för prins Mazikoff och hans Kusin Lanoki. — Mihldorf är en af dessa män som icke äro på oriktig plats någonstädes. Från det ögonblick för öfrigt det handlar om en vän som jag tror uppriktig och tillgifven angår resten mig föga. ) En som vågar litet i spel eller i sällskap blott yttrar några ord och sedan tiger eller går sin väg.