Göteborgsposten – 27 maj 1867, sida 2

Augusti 1864 om att taga tillbaka 15,000 tagna nordfångar, om det också skule vara utan motsvarande ersättning, blef sorst antaget i December. Under denna tid afledo de flesta af fångarne i Andersonville. Hr Schade offentliggör derpå en officiel rapport från sekreteraren Stanton sjelf, af hvilken framgår, att af sydfångarne i Norden aflidit 4,000 mer än af nordfångarne i Södern, d. v. 8 26,436 mot 22,676 i Södern, ett bevis på att man i Norden icke kunnat behandla sina fångar särdeles väl. Till sist förklarar hr Schade, att han om fyra veckor skail anträda en resa till Europa, och att derför genmälen skulle görag innan d. 1 Maj, om de skulle kunna vinna afseende. Detta bref, som aftryckts i de flesta amerikanska tidningar, har gjort stort uppseende. Ingen utaf dem har dock angripit de af ho nom uppställda satserna angående fång väsendet i de forna Sydstaterna eller betviflat deras sanning. Det vill således synas som att den verldshistoriska stortvätten nu skall två Sydstaterna rena från en svart beskyllning, som man velat påbörda deras regering. Åro tillvitelserna emot Stanton sanna deremot, borde hvarje amerikanare vända ryggen åt denne man, som då skulle vara mera en djefvul, än en menniska, så ohyggligt framträder i hr Schades belysning hans handlingssätt. Den tredje platsen i de nu pågående verldshändelserna, der vi spåra Nemesis finger, är i Mexico. Kejsardömet, som skulle hvila på främmande bajonetter, är störtadt, vare sig det bekräftar sig eller ej, att de kejserligas sista punkt fallit. Men kejsardömet var dock ett försök att stifta ordnade förhål landen i detta anarkiens hemland, hvars rika hjelpkällor sålunda kunnat komma till användning. På kejsardömets spillror ville Juarez åter grunda republiken — med våld. Hans vapens framgångar betecknades af hiskliga missdåd och blodsgerningar, och anarkien har som en schakal följt i dess spår, och hvad som kastar en afskyvärd fläck öfver hans handlingssätt, är hans bestämda vägran att låta sin motståndare Maximilian kapitulera med sina trogna på ärofulla vilkor. Den, som ej visar mildhet mot den besegrade, är ej värd sin seger, och Nemesis lylter redan gisslet öfver honom. Juarez, som nu är i nästan fullständig besittning af den mexicanska kronan, ser plötsligt fiender resa sig rundtomkring honom på alla sidor. General Ortega har rest ett betydande uppror emot honom i Norra Mexico, han innehar Tampico och har skickat en truppstyrka för att intaga Matamoras. Juarez förnämste befälhafvare, Porfirio Diaz, som redan hållit sitt intåg i hutvudstaden, der han nu befinner sig, har äfven sina ögon sästade på högsta makten, så att kejsardömets slut endast skall beteckna — början till en ny kamp. Senare Post. Korrespondenser från Hanover skildra enstämmigt den lifliga rörelse, som råder i hufvudstaden på grund af det dagligen stigande antalet af arresteringar och husvisitationer. Hos alla, som man känner stå i någon förbindelse med det gamla konungariket, anställas husvisitationer. Bland andra har äfven konung Georgs hofpianist, svensken Lindhult, tått emottaga en dylik hemsökelse, utan att man dock hos honom sann någonting synnerligt komprometterande. Det skall naturligtvis ej mildra den upprörda sinnesstämningen, att preussiska regeringen tänker utsärda en förordning, enligt hvilken alla statsoch majestätsförbrytelser skola hänvisas omedelbart till öfvertribunal-rätten i Berlin. Såsom i dag skall det i London afslutna fördraget om Luxemburg jemte de diplomatiska aktstyckena framläggas för Frankrikes lagstiftande kår. Man har nu upptäckt det ställe, der den transatlantiska kabeln blifvit skadad, neml. 1!, mil från kusten vid Hearts Content (Newfoundland). Lyckligtvis har vattnet här ett ringa djup, så att reparationen skall kunna hastigt och billigt verkställas. Den berömde historikern Archibald AliIson i England har aflidit. Sultanen af Turkiet skall på sin resa siill Frankrike beledsagas af tre fregatter och flera andra turkiska krigsångare. Halfva staden Brody i Galizien har blifvit lågornas rof.