Göteborgsposten – 23 maj 1867, sida 2

as till att ge Garlrbaldi medel 1 handerna att idtaga sitt länge påtänkta företag mot Rom. sLomitns proklamation har denna lydelse: Italienare! I vårt, d. 1 April daterade proram hafva vi klart betecknat vår uppgift. Vi amin, kosta hvad det vill, sätta oss i besittning af den ätt, sum diplomatien sjelf erkännt, i det vi antaga atsen, att Rom tillhör romarena. Under det vi föreroda osotillaatt med förtviflans kraft och våra foräders beslutsamhet påskynda angreppets stund, käna vi behof af att komma de olyckliga till hjelp, för vilkas öde den dåliga prestregeringen bär skulden. Vi ba derför enstämmigt heslutat, att utgilva obligaioner om , 25 och 100 lire, på det hvar och en må cunna efter råd och lägenhet deltaga i detta barmdertighetsverk. På det denna sedelemission må ha de dCodiga garantierna, ha vi anförtrott densamma utelutande till våra i landsflykt lefvande medborgare, vilka vår general Garibaldi förenat till romerska migratiopens komit i Florens, i det vi beklädt denamma med alla fullmakter. Medborgare! Italienska droder! Vi vädja i dag till den nationala välgöreneten, vi göra det med den tillförsigt, att man gerna kall lyssna till vårt anrop, likasom vi skola göra oos värdiga det förtroende, hvarmed vi hedras. Rom d. 30 April 1867. Emigrationens centrum. Samtidigt erfara vi, att Garibaldi d. 15 I:s på aftonen plötsligt uppbrutet, alldeles återtälld, till Florens från San Fiorano, och att i Rom talrika häktningar företagas. Hvad skall komma häraf? Ar det ett nytt oväder, som håller på att bryta löst? De kroningshogtidligheter, som nu snart skola ega rum i Ungerns hufvudstad, måste komma att tilldraga sig uppmärksamheten genom den stora, medeltidsartade ståt, hvarmed de skola firas. Enligt det tillsvidare antagna sestprogrammet skola ceremonierna medtaga 7 dagar. Kejsaren förbereder sig genom we dagars sträng fasta till den kyrkliga högtiden. På den törsta dagen försiggar intåget i hafvudstaden, hvilket slutas med ett stort Tedeum. Andra dagen: Mottagning af hela konungarikets manliga adel, af samtliga riksdagsmedlemmarne samt af generalerna och de högre ofticerarne. Juvelskrinet med kronoinsignierna fores i högtidligt tåg till det kongl. slottet. Tredje dagen: mottagning af Corps diplomatique; kronoiusignierna bäras till kröningskyrkan. Galataffel. Fjerde dagen: Majestaternas kröning. Konglig taffel. Kröuingsinsignierna utstallas för allmänheten under 3:ne dagar. Fackeltåg. Femte dagen: Stor bankett i redoutesalen i Pesth. Illumination af hela staden. Sjette dagen: Konungen mottager kröningsskänkerna (af adeln) och senare de brukliga naturaprestanda af staden. Hofbal. Sjunde dagen: Insignierna bäras trån kröniogskyrkan åter tillbaka till den förra lokalen. Festskjutning. Hottaffel. Galaföreställning på teatern. Enligt gammal ungersk sed rider konungen, sedan han blitvit krönt, ut på den så kallade Kröningshögen (förut vid Presvurg) och svingar sitt svärd mot verldens 4 hörn, vill tecken af att han vill försvara Ungern mot alla fiender. Denna kröningshög ha ungrarne nu rest tätt utantör Pesth och på ett ganska originelt sätt, neml. at historisk jord, som i kistor om 40 skålp. tillsändts kröningskomitön från alla Ungerns comitater. Zalacomitatet har sålunda skickat en skäppa jord trån det ställe, der Frans Deak är tödd, Odenburg-comitatet från det gamla Kungaberget, der forna ungerska konungar gjort de brukliga 4 svärdshuggen, Gran-comitatet från det ställe, der S:t Stephan enl. folksagan skall vara född, Liptau-comitatet från den mark, der den ungerske revolutionshjelten Rakoczy levererade en stor drabbning, Ungher-comitatet trån borgen Ungvar, der ungrarne 889 efter Chr. anlade sin första fästning och krönte Arpad till konung o. 8. v. Från alla comitater infinna sig Banderier eller ryttare i deras gamla pittoreska nationaldrägter, för att göra hedersvakt hos konungen, bilda haie å gatorna o. s. v. Rum och enskilda fönster vid Pesths bufvudgator äro redan uthyrda till fabelaktiga priser. Storfursten-tronföljaren af Ryssland har med gemål anländt till Riga och der gått ombord på ett ryskt krigsskepp, för att fortsätta resan till Köpenhamn, Från denna stad atreser tronföljaren tillräckligt tidigt, för att kunna d. 1 Juni i Köln sammanträffa med sin tader kejsaren, hvarefter de båda begifva sig vill Paris, der de skola inträffa d. 3 Juni. De franska tidningarne återgifva med töga undertryckt harm en artikel i Moskwa Tidning ang. ryske kejsarens pariseresa, hvilken går ut på att visa, att franske kejsaren bör särskilt uppskatta, isynnerhet under närvarande omständigheter, det vänskapsbevis, som ryske kejsaren gör hovom med sin resa, salldenstund de sista åren åsamkat franska regeringen en mängd smärtsamma missräkninTgar. Det ryska bladet säger äfven, att regeringarnes allmänna förhoppningar och de hotade sociala intressena rikta sina förfärade blickar mot Ryssland?. Italiens regering tänker fullständiga Venedigs befästningssystem och uppföra flera nya besästningsanläggningar. Hon vill göra Venedig ull en krigshamn af första ordningen och till den första maritima hamnplatsen i Adriatiska Hafvet. Hon begär för arsenals