Göteborgsposten – 18 maj 1867, sida 2

Article Image
kHhonomimal. D. 12 Maj: På besvär al Emanuel Gustaf Trulsou i Annedu otver Lurs församlings a kykostämwma attade beslut i fraya om alsyning af församlingens tygga kyrki; på d:o at Mauss Andreasson i Rönog och O. Guttiunder på Klädesholmen m. fl. ölver Sicukyrke sockens samt Kladesholmeus och kRonnangarp IIILOHmIInAi 4 Eommualstämma sattade beslut blunde vamnde kapell sorsamlingars skiljande i komunan hansenoc från 5 hatteg angsMålet avgående vykterheisvä dsbusidkaten S Nilsson, tilltalad dels 101 att ba till fru Buhle ekritvat ut bref, hotande dennas man löjtnant Bohle m a våldsamheter, dels att ba sökt lå i II. T. aloid en annons om löjto. Bohles -douliga tIAUHAIIe, förevar i sår åter. NIOn hade legat sjuk nagon tid, hvarför mälet mot honom icke kunuat löretagas förrän 1 går, lå han åter tilllfrisknat. Nilsson framlemnade vid illfället em skiift al ungefärligen fö junde iunchall: — Da han nu blivit kallad att erhålla vartug för vordentligt lefnadssätt, med anledning deraf stt han skulle till löjtnant Bohie låtit skrifva hotande bref, åfvensom sökt få i uduivgarno införda annonser om iöjtnans B:a död, så ville han anmärka, att ban visserligen ej voro den ende person som ej skulle anlägga sorgdrägt, i fall Liemannen skördade lomn. B., men att det lindrigast sagat vore ojorskämdt att pastå, det Lan skulle ha skrifvis dö bret eller annonser, som vore i fråga. Vid deu tiden som detta skedde hade han varit sjuk och således ej kunnat taga besatining dermed. Med den at hang hust:u hållna bordellen hade han icke heller hait nagot att beställa. Hustrun, som beskyllt konom för att ha skrilvit det ifrågavarande brefvet och snnonsen, hade ytitrat, att han skulle vara genom dryckenskap till kropp och själ sorslappadHan ville härvid erinra, utt han genom sitt gihermal med henne och hennes betecnde. stän att vara en hederlig Jernvägsarbetare blitvit hvad han nu vore. Sjelt bade ban icke den ringaste kännedom om hrefvet m. m, utan hade haus hustru måhända lemnat sina tö:ra uppgifter för att skydda sig sjelf. Pigan Catoliua Sofia lriceson hade uppgifvit, att hon emottagit aunovsen om löjtnant Dohles död af Nileson. Denna uppgift hade bon framstalli derföre att hon blifvit hotau med stryk, ifall hon uppenbarade verkliga förbållandet o. e. v. o. 2. v. Nilsson tillade muntligen, att den i ett söregaende referat omtalade Forssbeck skulle lomnat pigan Ericsson dödsannonsen och bedt henne gå till IL-T:s annonekontor med densamma samt hotat henne med döden, ifall hon omtalade hvem som sändt densumma. N yrkade nu att Carolina Nilsson måtte bli hörd på ed, på det att bon skulle bli tvungen att säga sanningen. Likaledes fordrade N. att Forssbeck skulle blifva inkallad, men det upplystes att F. redan afiest till Amerika. i Tillfrågad om ej N. ajels ombedt Forssbeck att skrifva ennonsen, föruckade han detta, yttran e att han som sjelf ej kunde skrifva, alltid vände sig till häradshöfd. Chrysander då han ville ha någou uppsats på papperet. Forssbeck hade ban aldrig vändt sig tilll — N. förnyade sin begäran att såväl Christina Eiiecsson som Forssbäck måtte blifva inkallade samt yrkade ansvar a hustrun för orätt beskyllaing. På tillfrågan om ej älven hustrun skulle inkallas, svarade N., med synbar förskräckelse mälad på sina eljest slappa och råa anletadrag, att detta ej vore meningen. — Kommer hustrun upp, så lägger han sig sjuk gen; då törs hau icke visa sig här, hördes någon bland åhörarne yttra, hvilken kände till det förhållande, om råder emellan de båda värda makarne. (Forssbeck hade t. ex. vid der föregående förhöret omnämnt, att hustru N. brukar på morgonen undfågna sin gemål med eldtäntz en eller andra för minure ömtåliga föremal än en menniskokropp afsedda instrumenter). Poliskammaren beslöt med anledning af Nilssons förnekande af hvad som honom lades till last, att målet skulle på åtta dagar uppskjutas, och skulle pigan Ericsson till nästa förhör unkallas-. Z Poliskommissarien Wittboldt bade till poliskammleren låtit inkall. Jakob Levisohn från Hamburg. under yrkande af ansvar å honom för det han såväl under förlidet som innev. år försålt on mängd lottsediar för utländska lotteriers råkning. Icke belåtne wed den vinst enkannerligen IIemburgerkollektörer skörda på lårtoget so k. som låta lörleda sig af lotteriannonsor i tidningarne. ha nemligen dessa herrar börjat utsända emjssari , bvilga yterligare skola bland Caie åummen Schweden u-sprida dessa foreräffliga papper. En yitefrst verksam medlem af detta hedervärda Lyckans brödraskapt lärer ofvanbemälde L. varit. Deuna gång nådde: han dock af oturen och fick således nu dela lika öde mid de flesta af sina kunder. Den aktningsväårde herrn bade nemliven efter en mer elier mudre gyllene skörd på vår för öfrigt för närvarande så sterila jord, återvändt hit till staden och tagit in på -Stadt Hamburg? Han ag på morgonen och slumrade sött på eint Öra, mähanda drömmande om den stad, hvars namn blifvit förlänadt a botellet, då in genom dörren trädde hr Vimboldts resliga gestalt. IIr IHomburgaren sann det plötsligt bli helt kyligt under täcket der han låg; men då hr Wittboldt i en vänl:g och human ton, som det för öfrigt höfves en al vara dagurs polisjensteman, började med intresse fråga efter he Lervisons aflärssörhallanden, om Ålyckan ännu blomstrar vå vinberget, om Guds välsignelset ännu håller sig ka envist fast vid hr Cobn, och om det ännu ä lika nödvändigt att Åbjuda lyckan handene, älven om let skulle ske genom ett sådant medium svm hr Levisohn — då kände denne en fullkomlig frossa. Hr Wittboldt bad br L. vara god och stiga upp ur sänsen, utan att genera sig för hans nä varo, och si det Defanns att i he L:s portföjjer hv-lade icke mindre ån 209 lottsedlor, dels a IIamburgel-, dels ä l3 nunchwiger-lotterierna. al hy lka lottsedlar 36 tillhetce it lotteri, för hvilket dragning redan sken Vid sedermera anställt förbör med L. i polis ammaren, lunn han icke skal att ncka till an a for-alt lottsedlar, dels sjess. dels genom andra. Ian dömdes således att på grund af kongl. förordingen at d. 21 Mors 1844 härför böta 600 rdr, hvarö.utom e Iotisedtar han inn: hade forklarades förbrurna. Dessa lott e lar skulle öfvereändas till poiekammaren i IIambu å. Fran Hufvudstaden. H. M:t konungen ölvervar i Onsdags representationen å K. dram. teatern. Konserten . qd. å K. stora teatern devistades af drott ingen. enkedrotitningen och prinsessan Lo — — — — — -——— 1AA—;— Ae — —2 — —

18 maj 1867, sida 2

Thumbnail