Göteborgsposten – 9 maj 1867, sida 2

ahmarkmmngar bladet borjar med att uttala sr förvåning öfver, att fredstilliten nu vacklar r) London, der man törut hyste de säkraste för. hoppuingarne, och fortfar: En korresp. från Paris till Morning Herald anser kriget för så godt som oundvikligt och tillägger, att konferensen i alla händelser icke skall kunna förhindra det. I Daily News berättas från Paris att personer, som stå i förbindelse med inrikesministeriet, i enskilda samtal roa sig öfver, att någon kan tro på fredens upprälthållande, och fröjda sig ötver den slughet, hvarmed kejsaren vunnit en tillökning i tid af sex veckor eller två månader för rustninSarnes fortsättande. I de franska tidningarne synes intet spår till, att man väntar en fredlig lösning. Man opponerar sig visserligen icke mot konferensen, men den betecknas vemligen allmänt som ett palliativ, hvilket kan uppskjuta, men icke förekomma krisen. lIbertvarnar regeringen för att låta binda sina händer med afsende på framtiden. Stridens orsak-, skrifver Girardin, ligger i Preus-ens ofantliga utvidgning utan någon ersättulng för Frankrike, i den oerhörda äregirighet, som städse röjer sig i konungens af Preussen tal. Om deun luxemburgska frågan bletve skjuten åt sidan, skulle man bli vittne till, att andra frågor uppstode, hvilka skulle Tkomma att vända sig kring Mainz, Landau och Slesvig. Af kärlek till freden och för att visa sin hofsamhet, måste Frankrike likväl undvika att göra frågan mera invecklad; det behötver ej göra den luxemburgska frågan till utgängspunkt för en allmän uppgörelse af våra förvecklingar medl Tyskland, men det kan låta sig nöja med sastuingens utrymmande. Men hvad det ej kan och icke tår göra, det är ali prejudicera framtiden. Detta skulle vi emellertid göra, om vi i st. f. att protestera erkände allt, hvad som under det sista året skett i Tyskland. Om vi t. ex. erkände, att Preussen ar rätt att hålla garnison i Mainz och Landau, som ej tillhöra nordtyska förbundet 0. s. Vv. I Frankrike, sortfar Nordd. allg. 2eit., uppköpas ännu alltjemt hästar i stor skala. Enl. berättelse trån olika håll, föres ännu alltjemt belägringsmateriel till Metz och Thionville, vid Breisach har hopats ansenligt bromateriel, hos en vapentabrikant i Thivringen ha beställts 80,000 bajonetter till Chassepotgevär och en fabrik i Mosel är nästan uteslutande sysselsatt med att lemna artillerimateriel. I Elsass agiteras för upprättandet af frivilliga kårer, och en liknande agitation har nu äfven börjat i den franska gränsstaden Forbacn. Alla dessa meddelanden stå i så jullständig strid med Moulteursförklaring, att man har svårt tör att tro på dem; men de härstamma likväl från källor, som vanligen äro väl underrättade. Bladet omnämner derpå, att jemväl de ryska och österrikiska organerna förråda det tydligaste misstroende till tredens återställande. De franska tidningarne beteckna det såsom särskilt anmärkningsvärdt, att det blott är den officiösa Moniteur, som innehållit uppgift om de franska rustningarnes inställande, hvaremot det verkligt otficiela bladet ej har ett ord att derom förmäla. I bref från Strasbourg berättas, att man der ser ett stort antal kanonslupar, hvilka ditförts på jernvägarne och skola begagnas på Rhen. I en skritvelse trän den franska fästningen Metz till -Köln. Zeit. meddelas att i dessa dagar ett stort antal kanoner afgått till fästningarne Thionville, VLongwy och Bitsch (i närheten af Zweibrick), och att i krigsverkstäderna deretades inemot 1,000 fruntimmer dagligen äro sysselsatta med tillverkning af patroner. Metz beskrifves af korresp. som en af Europas första vapenplatser; inom fästningens vallar finnes ett citadell, tre stora arsenaler, hvaribland artilleriets skola tillhöra de berömdaste i Frankrike, en artillerioch ingeulörskola, on regementsskola för artilleriet, en syrverkeriskola och en för tå år sedan efter en ny plan uppsord krutfabrik, hvilken tf. n. ar 1 oafbruren verksamhet. Såsom bidrag ill skildringen at folkets stämning inom dessa transka gränsdistrikter. omnämner korresp., att han i Thionville hörde en säker knifsmöd yttra på tal om preussarne: -Åå de komma! Vi låta icke äta upp os såsom österrikarnelLothringen hade en handlande afslutat kontakt med en köpman från Luxemburg om leverans af skidtrukter (för besättningen i Lukomburg), men då en af de närvarande yttade: Sacrs Dieu, dest pour les Prussienal — gick genast hela handeln tillbaka. Å andra sidan skrifves från sjelfva stalen Luxemburg till Opinion Nationale, att tor verksamhet råder i fästningen derstädes. Ut sättes i ordning för att emottaga ett stort mtal trupper; man tyckes i hvarje ögonblick —— — —