Göteborgsposten – 2 maj 1867, sida 1

från våra mångialdiga bruk, såsom en gonom skärning af Dannemora grufva, vällugnar frår Åtvidaberg m. fl. Fagersta polerade stålarbe ten skina i spegelglans och Fritzö jernverkknutar visa att det norska jernet liksom det svenska utmärker sig för böjlighet och smidighet. Från Norge finnas granitprofver från åtskilliga trakter. Bräder och lister från Fredriksstad intaga ett utmärkt rum. En bordskifva af gotlandsmarmor visar en egendomlig stenart. Allt det öfriga, sågar och jernplåt. mineralier och lafvar. m. m. är nog mycket intressant att skåda men ej att uppräkna eller läsa katalogiseradt, då det ej kan åtföljas a! sakrika beskrifningar, som brist på både tid rum och törmåga omöjliggöra. Likaså tror jag att vi kunna lemna de stora ångmaskinerna, som i alla fall icke arbeta, utan spari sina krafter tills de återvändt till hemlandet och nöja oss med att veta det våra tramstå ende maskinverkstäder skickat hit värdiga representanter. Om profven ej äro talrika, så äro de dock tillräckliga bevis på att äfver hos oss kunna törfärdigas dessa jernarma som, vare sig på land eller sjö, mångdubbl: menniskokraften. Föröfrigt upptager denna af delning vagnsaxlar från Köping, en sprutatti ralj, decimalvågar och vigtskålar, vagnsoc) signallyktor o. s. v. samt Ankarsrums väldig: projektiler för landt och sjöartilleriet, hvilk: vi dock önska och hoppas fortfarande måtte få vara stumma och ej uttala de vredens or som kunna vara gömda inom deras slutn, läppar.