Göteborgsposten – 2 maj 1867, sida 1

—— — ringspersedlar för armeen såväl kläder som koksattiraljer, renslar och dylhkt. Men här få vi lof ar ga ut på gatan igen ty här står J. Koumbergs kiosk i byzantinsk stil, sirad och förgylld, blommor och speglar, soffor och stolar, allt lätt, lumtgt och elevaut, men tyvärr, kordongerna för ingangarne u.visa att inträde ej är tillåtet. Vi få således slå ur hågen att hvila oss i dessa beqväma stolar, utan få väl liksom alla andra slå oss ned på de trappsteg, som löpa rundt omkring paviljongen, så framt vi ej föredraga awvt taga en af dessa auteuils roulanis, som just uu nalkas. Ni ser de der hyggliga karlarne i den enkla uniformen, gråa blusar och byxor med röda ränder. De äro ställets tjensteandar, utsände till deras tjenst, som, vare sig att de äro trötta af det eviga vankandet af och an eller blott för beqväulighetens skull, föredraga att låta kuska sig omkring palatsets vidsträckta gängar i dessa små nätta trehjulade vagnar. Ni kan om ni vill välja att antingen låta er dragas och ropa åt er körsven när han skull vika af eller uckså låta honom gå bakför och skjuta på och sjelf geoom ett styre förenadt med främsta hjulet vika af till höger eller venster när ni behagar. Det är beqvämt, inte sant, Låt mig emellertid för i dag styra kursen, så gå vi först till denna skulpterade fogelbur i rysk stil från Moskwna, som är närmaste grannen till den nyssnämnde paviljongen. Här hafva luitens besjäurade innevånare fårt eg ert beqvämt och på samma gång prydligt palats, och fyller man det med sängfåglar från olika länder, kan man få en aning om de konserter, som uppsämmas i dessa butiker för lefvande foglar, som befinna sig i mängd utat ena Seinestranden isyunerhet, och hvilkas talrika inuevånare söka öfverrösta hvarandra i både melodiska och sträfva urillar. Då är det ett kacklande må tro och då samlar sig folket i stora skaror omktiug dem och så skrika parisarne i kapp med soglarne. Men icke har jag åtagit mig att dra er dit bort i det lilla akdonet. Vi skola vackert hålla oss inom expositionen. Midt emot fogelburen utbreder sig eu samling guldoch silfverbrok der, ända till 500 Ira: cs metern. Hvad skulle ni tycka om en sådan klädnivg, mina damer? : Gå vi nu in så finna vi i detta rum ett stort förråd at råsilke och silkescoconger, samt släta, sasonerade och guldinvälda sidentyger. VIdare resscha:uller och necessuirer af det välbekanta 0da rysslädret, som kännes igen på lukten på langt håll, solida arbeten, som också flitigt omgitvas af känuare? och spekulanter. Regnkappor och kautschukstabrikater, tagel och borstar, hattar och skoden, cigarrer, ljus etc., alla dessa våra daghga behof kunna läst ullfredsställas. Mineralier fionas äfvenledes i mängd. En kolonn af en art stenkol från de donska kosackern.a land, polerad och skulpterad, frapperar. For öfrigt jern och koppar i plåtar, stänger och tråd, tradskiteoc polerade och opolerade, sädesax och profver i W.ssn, lin, hampa och repslagerivaror. akerbrukered-kaper och modeller. Vi äro nu ett godt stycke ute i maskingalleriet. Några större maskiner flunas här också men bhksowm hos oss e) igangsatte. Modeller af krigstartys, nagra brandsprutor och några släta blankpoleradv kanoner sluta denna atdelning, der det sällsyvtaste utgöres af ett grön-ådrigt malachit-block, väpande 2,150 kilogrammer. Bland födoämnen bjuder Ryssland på canderade frukter och specerier i mängd, socker och kalfe, ost och diverse viner, men herre Gud det är ju blott utt reta aptiten när man ingenting Vidare får med al de uppradade läckerheterna. För vinalskare har en hr Stunilas Rozwanith i Warschau sändt några prolbuteljer, som ej hvilken vinhandlare som helst torde kunna prestera, sasom ett par buteljer Herman sedan 1732 och 1740 ull resp. 200 och 180 franes stycket, vn butelj Koec uszko från 1794 till 100 francs och så vidare. Der kunde man ha skäl att med Wadman utropa: ej. jag vill frälsa din fattiga själ Hundradeåriga glasgröna gummal Skål för er möda! Nu liggen J stumma -Salige läder, sow korkat så väl. Väggen är uppull genombriuten och har blifvit beklaud med stockverk, så att det fått likhet med bjelkhusen i parken. Det är ofre vaningen af restuurationen, som här satt Öppna fönster inat palatset, så att man der kan sitta och spisa on middag och på samma gång fa en liten ölverblick öfver hvimlec inne i byggnaden. Fönsterbågarne och luckorna äro dekorerade med dessa orientaliska fantasisogler och blommor i de bjertase kulörer sådana man fianer dem på våra brokiga rullgardiner. De ryska gargongerna i sina röda blnser väcka stor uppmärksamhet och gaf bland annat ett qvickbufvud till fransman anledunng att utropa: men det är ju humrar! Afveuså mamsellen vid kassan blir dagligen uppvaktad med hopar af beundrare, som 3 nog kunna se sig mätta på hennes gyllene diadem. Allt betraktas som exhositionsaruklar. Så kommo t. ex några japaneser in i tafvel-alleriet och sedan var det slut med att se på taflorna, det var de stackars japaneserne som nu skulle slukas och mönstras, damerna kände så tygerna i deras kläder o. 8. v. En sådan närgångenhet burde vara temligen genant, men alit kan man vänja sig vid hår i verlden. Så tycktes också japanesarne ha gjort, ty de stodo lugnt qvar och beskådade sina taflor utan att fläga efier publiken omkring dem och inte eus efter Gregorius. Of fohara I 2 Ha IRRT