Göteborgsposten – 27 april 1867, sida 1

10 G4A mwoter. Göteborg d. 27 April 1867 I försvarsfrågan. Det är med tillfredsställelse vi af Aftonbladet erfara, att den af Göteborgs representanter, som särskilt ifrat för försvarsverkets ombildning, hr S. A. Hedlund, nu i denna sak vikit för öfvertygande skäl och, åtminstone tills vidare, uppgifvit sin plan att uteslutande grunda landets försvar på beväringsarmåen utan särskild stam. Fastän hr Hedlund såsom medlem af försvarsutskottet reserverat sig emot dettas betänkande, har han dock enl. Stockholmstidningarnes referater i andra kammarens plenum oförbehållsamt försvarat nämnda utskottsbetänkande i de delar, som de hittills ingångna referaterna omfatta. — Återstår nu blott, att vår kollega Handelstidningen äfven litet släpper på teorierna, för att gifva det praktiskt utförbara rum. — be småaktiga tendenser, som yppat sig inom bondevännernas leder i andra kammaren, bekräfta neml. vår förut uttalade tanke, att den plöteliga kärleken för en allmän folkbeväpning till ej ringa del hade sitt ursprung i landtmännens hopp att på detta sätt befria jorden från en gammal och, märk!, häfdvunnen börda. En af dessa bondevänner lät häromdagen tillochmed tydligt höra, att enl. hans mening armåens omorganisering härflöt af önskan att mildra den mindre jordbrukarens onera — naturligtvis ej af hänsyn för fosterlandets behof af ökade uppoffringar för sitt försvar och sitt oberoende. Härat kunna sangvinici se, att man i sådana saker som denna får betrakta förhållandena nyktert, isynnerhet som den allmänna politiska ställningen ej tillåter något experimenterande med landets försvarskratter. Andra kammarens oginhet mot att ens vilja ingå på utsträckning af beväringens öfningar lemmar ett för våra dagar obehagligt bidrag till bedömandet af denna kammares fysionomi, då det gäller andra saker än det materiela förvärfvets, och bildar på visst sätt ett motstycke till dess första famösa beslut i gevärssrågan. Prins Augusts sjukdom utgöres, enlDagens Nyheter, af Morbus Hrightii, äggnvitssjukan. Mindre Teatern. Dir. Roos gaf sitt andra spektakel å denna teater i Onsdags inför en rätt talrik publik. Första pjesen, De båda lirektörerna, är i och för sig en mycket rolig arce och hr Hodell har vid bearbetningen ej skämt bort densamma, allraminst hvad beträt tar kupletterna, men de deri uppträdande fö resöllo vara de klenaste af hr Roos sujetter och ett par af dem alltför mycket nybörjare för att släppas fram inför Göteborgs publik, som med skäl fordrar att ej förvexlas med — Wernamos. I Ett lyckans skötebarn under Ludvig XV:s tid, den andra pjesen för attonen, spelades hufvudrollen, den unge markisen, rätt förtjenstfullt af m:ll Roos, hvars uppluppna liflighet under afoch omklädnings scenerna i 3:dje akten måhända kunde anses vara motiverad af den unga vildhjernans assisterande vid toiletten af La Rgencees lef nadslustiga operadansöser, men som dock mill I. skulle göra skönhetskänslan en tjenst med alt en annan gång något litet moderera. Hr Sclwarlz var sörträfflig som den gamle roun, såväl till maskering som spel, och hr Roos J:or oj illa som den unge S:t Jacques betjent; samtliga de öfriga spelande göra vi en ren jenst då vi förbigå dem med tystnadens vältalighet. Styckets uppsättande är hvad den yttre utstyrseln angår klanderfritt och kostymerna både tidsriktiga och eleganta. I morgon uppföres den gamla roliga komedien ÅRochus Pumpernickel, der hr Roos J:or säges vara mycket rolig i titelrollen. Dessutom upptager programmet tvenne dansnummer. Revisorsval. Till revisor för granskningen af Fabriksföreningens förvaltning år 1866 i afl. konsul J. C. Wienckens ställe utsågs i går inför magistraten tobakssabrikören ar C. D. Eggers.