Göteborgsposten – 23 april 1867, sida 2

det ville bevisa, att konungen af Preussen förlorat all moderation och yfver sig öfver besittningen af en gudomlig mission, i kraft hvaraf han tror sig kunna töreskrifva Tyskland och Europa lagar. Nog af, på Italiens bundsförvandtskap kunna vi i händelse af ett krig icke räkna, utan måste vi snarare vänta att få se Italien på våra fienders sida, om icke möjligen italienska folkets mot Frankrike ingalunda gynnsamma (:) stämning skulle förhindra Ratazzi från att gå så långt. Italien tyckes närma sig Österrike, och ingenting är säkrare, än att Österrike skall, då det första kanonskottet ljuder, afkastande sin återhållsamhets-mask, endast lemna Preussen valet mellan att antingen afstå från hvad det förvärfvat under sitt sjorärskrig, eller ock räkna Österrike bland antalet af sina fiender, Man säger visserligon: Många fiender, mycken ära! Men då det) hittills icke ansetts för idealet för all statskonst att göra hela verlden till sin fiende, så förstå vi alls icke, hvarför preussiska regeringen, genom att icke utföra art. V i Pras gerfreden, med all makt tränger på, att äfven Danmark, Sverige och Norge skola ansluta sig till våra fiender. Köln. Zeit., i närvarande stund nästan det enda nyktra blad i hela Preussen, inser,? att Preussen, om det kommer till ett krig med Frankrike, ej allenast skall nödgas hålla en betydlig observationsarm mot Österrike, utan äfven skall tvingas att skicka en del at sin här, för att betrygga sin andra flank mot Skandinavien eller åtminstone Danmark, som det så djupt förorättat och hvilket af detsamma bemötts med ett sådant ötvermod. Under dessa omständigheter är det naturligtvis klart, att Preussen oroligt iakttager till hvilken grad at styrka såväl de skandinaviska länderna som Österriko utveckla sig. I båda delarne beror det på den uppnådda graden at enighet mellan folken. Hvad Österrike angår, visa sig utsigterna nu särdeles gynnsamma. Till Times skrifves från Wien, att den skicklige ministern von Beust sannolikt skall bli lika lycklig i sin politik att ena provinserna och nationaliteterna på vestra sidan om Leith som han varit det i att försona den ungerska kronans undersåter. De böhmiska och mähriska landtdagarne hafva valt sina medlemmar för riksrådet, och regeringen kan lita på att erhålla majoritet inom denna församling. Nödvändigheten af att stadga kejsardömets styrka i betraktande af Frankrikes och Preussens krigiska förberedelser måste stå tydlig och klar för alla, och med blott föga af den moderation och statsmannablick, som ungerska landtdagen visat, kan en öfverenskommelse mellan de båda delarne af kejsardömet snabbare uppnås, hvilken skall sätta Österrike i stånd att intaga sin plats i Europa såsom en inflytelserik och framför allt enig makt. Den roll, Österrike är kalladt att spela i den stundande europeiska förvecklingen, gör dessa upplysningar så mycket betydelsefullare, som det är otvifvelaktigt att närmandet mellan Österrike och Italien hvilar på den oernörda allians Frankrike nu synes vara på väg att bilda mot Preussen och Ryssland, om detta senare skulle finna sig manadt att utträda ur sin hittills iakttagna afvaktande hållning. Bakom dessa diplomatiens sträfvanden pågå oafbrutet rustningarne på alla håll, för att ingen må träffas oförberedd, då de vigtiga händelser inträffa, som man nu väntar. Både de franska tidningarne och korrespondenserna från Paris innehålla oräkneliga meddelanden om de i Frankrike töretagna rustningarne. Avenir national, som bragt mycket detaljerade upplysningar från Lyon, har åtalats för utbredande af falska underrättelser; men tidningens förseelse anses allmänt bestå deri, att den lemnat oriktiga meddelanden ang. detaljer, alldenstund den oificiösa Patrie förklarar det vara en naturlig sak, att Frankrike rustar under närvarande förhållanden. Regeringen tros genom åtalet mot Avenir national velat gifva tidningarne en vink om, latt de skola afhålla sig från att ucbasuna de sätgärder, som vidtagas för att hären skall kunna i rätt tid vara på krigsfot. Wolflska telegrafbyrån i Berlin säger, att i Frankrike Jalla möjliga förberedelser göras till artilleriets . mobilisering, att en betydlig mängd hästar uppköpes och att den yngsta åldersklassen af reserven, en styrka om 40,000 man, blifvit inkallad till d. 1:ste Maj d. å. i st. f. till d. 1 Jan. 1868. Slutligen heter det, att Metz fullständigt armerats. Bismarcks organ Nordd. allg. ,Zeit. tror, att dessa uppgifter fortjena tilltro, soch antager, att Frankrike är f. n. i färd med Jatt tillöka armåens styrka och sätta de östliga fästningarne i försvarstillstånd. Franska regeringen är onekligen i hög grad uppfordrad till vidtagande af dessa och liknande mått soch steg, eftersom Preussen icke gjort annat än rustat alltsedan freden i Prag och enligt en förklaring, som Bismarcks tidning för nå-Igon tid sedan afgaf, är färdigt att rycka i