rike, utan göres till föremål för en europeis diskussion, är enligt all sannolikhet Frankrike sista medgifvande i tredlig riktning. Seda franske utrikesministern markis de Moustie afgaf ifrågavarande förklaring i de fransk kamrarne, har pressen i Paris sysselsatt si med undersökning af, om någon hederlig ut väg till fred finnes för Frankrike, och de enda; som man funnit, består deri, att Luxem : burg förklaras för ett neutralt område, mo fdet att Preussen i vederlag för denna efter rå gift drager sina trupper ur fästningen. Finn det väl någon utsigt till, att Preussen skal Åingå härpå? Opinion Nationale säger: Vi kunn: re finna oss uti, att den luxemburgska fästningen hålles besatt af holländare eller belgier men af preussare, aldrig! Denna korta, men kraftiga mening säges äfven vara det väsentäliga innehållet af en depesch, som markis de Moustier afsändt till Frankrikes gesandt i Berlin, Benedetti. I ett bref från Paris till -Köln. 2eit. Jyttras i samband härmed: Fransmännens språk blir moderatare, i samma mån som man på andra sidan Rhen uppträder mera utmanande. Blott en mening råder derom, att en vägran af Preussen att utrymma Luxemburg, äfven i den händelse att det skulle bli neutraliseradt, är detsamma som en krigsförklaring. Kejsaren skulle i så fall vara ur stånd att motsätta sig den genom en dylik vägran uppståndande stormen. Från Paris skrifves d. 12 d:s till samma tidning: Trots alla krigsförberedelser, som med hast och stor omsorg göras, börjar bilden af det truktansvärda krig, som Tyskland och Frankrikes fiender försöka uppbesvärja, träda i all sin förskräcklighet fram för fransmännens ögon. Ju mer den fruktan tar öfverhand, att sakerna kunna drifvas till det yttersta desto ifrigare bemödanden göras att atvärja den hotande faran trån Europa. Makterna göra stora ansträngningar. Frankrike afhåller sig från hvarje meddelande is Preussen och Benedetti har fåttbefallning att: undvika hvarje förhandling, hvarje öfverläggning, likasom äfven hr de Moustier mot grefve v. d. Goltz visar den afgjordaste tillbakadragenhet. Man väntar här tills undertecknarne af fördraget från 1839 afgifvit sin mening; dessa äro emellertid samtliga underrättade om att Frankrike icke fäster sig vid Luxemburgs införlitvande, men väl vid att preussiska trupperna utrymma fästningen. Hertigen af Grammont, hvilken vistas här, bringar den officiola förklaringen från Wien, att österrikiska regeringen i händelse af -ett krig ämnar hålla sig fullkomligt neutral. Konungen af Belgien drager här till sig den största uppmärksamhet under dessa kritiska ögonblick. De halfofficiela bladen yttrade sig i går allesamman i mycket lugn ton. I ett annat bref från Paris af samma dato och till samma tidning läses: Från goda källor ersares, att rustningar här ifrigt bedritvas. De officiösa tidningarnes språk var i går mindre utmanande. Om ock Etendardförsäkrar, att projektet om Luxemburgs neutralisation är ogrundadt, och söker bevisa, att detta tyska land blott kan blifva lyckligt om det förenas med Frankrike, så bör man dock ej lemna utan afseende att detta blad, likasom de öfriga officiösa, talar mycket om stormakternas diplomatiska intervention. Den kejserlige prinsen skulle i Söndags, om vädret då var godt, få göra en promenad i fria luften. Den ryska pressen, både den officiösa och icke-offiiciösa tager i luxemburgska frågan nteslutande parti för Preussen. De flesta ryska tidningarne gå t. o. m. så långt att de ittala den önskan att hela Tyskland uppginge Preussen, så att på detta sätt en damm nåtte sättas för Napoleons makt. Från Stettin uppdyka ånyo rykten om n tillämnad revolution i det påfliga Rom. Itt i flera tidningar offentliggjordt bref från Jaribaldi gifver bekräftelse åt dessa rykten. Det är dateradt San Fiorino d. 22 Mars och yder sålunda: Mina herrar! Jag är stolt öfver att hafva utsämnts till romersk general. Jag mottager med tuckamhet det embete, Ni gifvit mig, och jag tilldelar ör, hvilka bilda medelpunkten för den romerska emirationen i Florenz, genom denna skrifvelse titeln: Romare. Jag hyser det hopp, att hela den romerska migrationen skall sluta sig tillsammans i deona meelpunkt, som har hela mitt förtroende, likasom jag ck hyser fullt förtroende till er. För hela lifvet Er G. Garibaldi. I Ryssland har nyligen en broschyr itkommet som väckt stor uppmärksamhet. )et är ett arbete af general Fadjejew öfver kysslands militära krafter. Förf. söker visa tt Rysslands förhållande äro alldeles lika — AAS— —OA — — — —