jfversta platån har man en särdeles vacker itsigt öfver hvimlet i expositionsparken, en lel af staden och Seinens slingrande lopp. Sträcka vi ut promenaden till venster genom Passy, komma vi inom en halltimme ill parisarnes förtjusningsplats, den törut lika mycket för sina dueller som nu såsom den Pleganta verldens mötesplats beryktade Bois le Boulogne, och i sanning, parisaren har allt käl att vara stolt öfver denna konstskapelse. Genom den vidsträckta parken korsa och slingra sig en mängd kör-, ridoch gångvägar, erbjudande de behagligaste promenader. Tvenne genom konst frambragta sjöar, i hvilka en mängd svanor och ankor simma fram och tillbaka och spegla sig i den lugna, fast ej så alldeles spegelklara ytan, gifva en pittoresk anblick, särdeles den större af dem, hvilken innehar de aktningsvärda dimensionerna af 1,152 möåtres längd och 100 måtres bredd, med sina öar dit man far öfver på gondoler, som alltid finnas till hands för den lustvandrande. Förbi Prå Catalan, en särskildt inhägnad del af parken, der om somrarne konserter ega rum, tar man vägen till Zongchamps, der i går den första stora kappridningen försiggick, hvilken i förening med det vackra vädret utlockat otaliga menniskomassor. Innan vi beträda kappridningsbanan skola vi ej försumma att med ett besök hedra la grande Cascade, ett litet mästerverk, som, tack vare konstens hand, blifvit litet beqvämare arrangerad för den besökande än om mutter Natur ensam fått hålla på och stöka dermed, men som derför ingenting förlorar i pittoreskt hänseende. En grotta bakom sjelfva vattenfallet, der man genom den brusande vattenströmmen skådar ut öfver hvimlet derute, ån hålväg genom hvilken man kan följa strömmens slingrande gång från den lilla sjön, der den leder sitt ursprung, ända till spetsen af klippan utför hvilken den kastar sig, allt är beundransvärdt och sinnrikt utfördt, visande huru menniskosnillet kan fuska i naturens handtverk. Men vi lemna denna ström för att i stället följa menniskoströmmen, som mynnar ut på det stora fältet vid Longchamps, der kappridningen som bäst pågår infor en intresserad publik. Fem särskilda Åcourser egde denna dag rum, med priser varierande mellan 2,000 och 10,000 francs, hvartill inalles omkring 50 hästar blifvit engagerade. Som en hvirfvelvind flyga hästar och jockeyer förbi, vad hållas, lotterispekulanter skrika ut och sälja i stort antal sina numror, och om några sekunder rusar man in på banan för att beun dra och applådera segervinnaren, som fnyser och flämtar etter den hastiga motionen utan att ana att han kommit tusentals francs att cirkulera på dessa få minuter, mångas hjertan att klappa af tröjd eller harmas af svikna förhoppningar. Ty naturligtvis är det i första rummet hästen som är segervinnare. Sedan, under mellanakterna, tar man notis om den lycklige egaren. En gretve de la Grange erhöll sålunda tvenne priser på tillsammans 12,000 francs, men också hade han ensam 9 bästar, som kosta honom den summan måhända flera gånger om. Kejsaren tog från sin särskilda paviljong kappridten i betraktande och tycktes, ätven han, vara intresserad för saken. Tilloppet at åskådare var ofantligt och när sedan hemsärden skulle töretagas voro vägarne nästan spärrade genom massor af åkdon, oaktadt den vidsträckta plats de hade att breda ut sig på. Emellertid följa vi de öfriga hemåt och sluta för i dag vår promenad. Gregorius. — 1