A: 8 — ter: Ett besegradt qvinnohjerta, ölversättning. Representationerna å denna teater uppböra med i morgon. Fran Utlandet. omverldsutställningens öppnande i Paris d. 1 d:s skritves i ett bref från den franska hufvudstaden: I detta ögonblick eger öppnandet af industriutställningen rum. Det är i dag tolt år sedan den första allmänna utställningen i Paris öppnades. Tiderna hafva ändrats mycket sedan dess, och man kunde mycket väl förstå, att kejsaren, då han for öfver Jenabron-, icke såg sig just så särdeles glad omkring och föreföll mycket blek. Då han år 1855 tor från Tuilerierna med all den ståt, som kejsardömet åter väckt till lif, till palatset å Elyseiska fälten, befunno vi oss midt i Krimkriget. Men då rådde en högtidlig, nästan entusiasmerad stämning. Börsen, alla ofsentliga och enskilda inrättningar voro stängda, under det att Paris deremot i dag hängifver sig åt sina vanliga affärer och testen på Marstältet ej väcker något större uppseende, än om en revy skulle ega rum derstädes. Då tredde man, att ej allenast Frankrikes, utan äfven hela verldens öde hvilade i hans hand (såsom det ännu kan göra). England var Napoleons trogne bundstörvandt; Österrike hade anslutit sig till båda, och Preussen brydde man sig alls icke om. Huru annorlunda är det ej i dag! Kejsaren begat sig till Marsfältet i civil drägt och utan all mllitärisk eskort. Vädret är präkrigt. Det ser ut som adt himlen äfven ville håna och antyda, att det ej är dess skull, om testen i dag icke blifvit storartad, att den ej rår för att utställningen ännu icke är färdig. Den menniskomassa, som samlats omkring industripalatset, var för öfrigt ej obetydlig. Fastän kejsaren kom utan eskort, saknades det likväl icke försigtighetsmått. 2,000 polistjenstemän(?) voro uppställda omkring palatset och tvungo mängden emot förväntan att cirkulera. Man fick ej stanna, utan måste alltjemt å fram och tillbaka. Militär var äfven uppställd, dock endast till ringa styrka. Deremot voro talrika musikkårer samlade utanför och inuti palatset. Hulvudingången var prydd med alla nationers flaggor. En egendomlig anblick företeåde Trocaderon, på hvilken ungefär 20,000 personer voro samlade. En stor trappa, som för upp till densamma, var tätt besatt med menniskor. De arbetare, som arbetat på denna höjds bortförande, voro uppställda i en haltcirkel i närheten af industripalatset, för att vid förbitarten helsa kejsaren. På Jenabron voro endast få personer samlade. Från kl. 1 fick ingen mera tillträde dit, och då kejsaren kom åkande några minuter töre 2, voro endast några få personer der tillstädes. Det hela töretedde i öfrigt en ganska pittoresk anblick. Den alltjemt rörliga folkmängden, ett oerhördt antal vagnar, i hvilka sutto rikt klädda damer och män at alla nationer och i alla drägter, deremellan de svartklädda polistjenstemannen, gat det hela ett egendomligt utseende. Kl. 2 anlände kejsaren iill Marstältet. Han och hans svit, af hvilka befann sig prinsen at Oranien, åkte i tre vagnar. I den första suto kejsaren och kejsarinnan jemte två andra herrar; den kejgerliga prinsen var ej med. Kejsarinnan bar en vinröd klädning och hvit hatt. Då de kommo tram till Trocadero arbetarne Ijödo krattiga Vive VEmpereur! och Vive YImperatrice! Samtidigt sramträdde en deputation och öfverlemnade till kejsarinnan den oundvikliga blomsterbuketten. Trummorna rördes, trumpeterna smattrade, alla musikkårer uppstämde sPartant pour la Syrie!, och kejsaren och k jsarinnan försvunno i det inre af byggnaden, derifrån ett doft sorl ljöd, hvilket betydde lefve tör deras majeståter! Telegraten meddelar nu från Amerika, att Förenta Staterna verkligen köpt Rysslands nordamerikanska besittningar, sastland och öar, mot en summa af 7 millioner dollars. Lördagen d. 30 Mars lät presidenten framlägga traktaten derom för senaten, hvilken inkallades till Måndagen derpå, for att laga saken i öfvervägande. Ett telegram från Newyork till Times säger, att toljden af denna handel skulle vara det britiska Columbias nästan fullkomliga uteslutande trån Stilla Hafvet. De engelska diplomaterna i Washington befinna sig i stor rörelse och vilja uppmana Hennes M:ts regering att göra framställningar mot denna handelSkola väl engelsmännen äfven nu kunna kasta den utländska politiken öfver bord och fördjupa sig alltjemt i frågan om representationsreformen? I den luxemburgska frågan är det för ögonblicket tyst, om man undantager de tyska tidningarnes öfvermodiga skrik. Så t. ex. säger 1 (. ÄAÄUr —