Göteborgsposten – 2 april 1867, sida 2

dagligen och han önskade se sin son gift innan han dog. Maria gjorde ingen invänning; den dag då hon kunde lemna Danesheld Hall var af henne efterlängtad. I början af nya året randades denna dag. Sophie klädde bruden: det fanns ingen annan i hela Danesheld som var i stånd dertill, sade hon med sin nationala fåfänga. Lord Dane följde med till kyrkan, men hade ej krafter nog att deltaga i djeunern som intogs efter vigseln. Det var en storartad dåjeuner, som hölls på Danesheld Hall. Alla vänner och slägtingar voro närvarande utom Herbert Dane, som ej velat lemna Paris för den orsaken. Bruff paraderade som hofmästare och väckte mycken beundran hos squire Lesters mindre upphöjda tjenarepersonal. Ravensbird var äfven der, men mera som åskådare än uppassare; lady Adelaide visade en stor ålädtignet, men denna glädtighet liknade mera en falsk än en verklig. Hon hade erfarit ett sorgligt misstag och undrade hvar tröst skulle finnas. När frukosten var slutad, bröllopskakan gjort sin rund och kyrkoherden mr James, höll på med ett tal till bruden och brudgummen, öppnades dörren sakta af en storväxt mager trämling med militäriskt utseende och bronstärgade anletsdrag som kom in och ställde sig att helt lugnt betrakta sällskapet, hvilket i sin ordning, betraktade honom. (Forts.)