Göteborgsposten – 28 mars 1867, sida 1

Riksdagen. Öfverläggningarna om statsregleringen hafva i sörgär enligt sattadt beslut tagit sin början i begge kamrarne. Som bekant hade statsutskottet icke i afseende på första hufvudtiteln föreslagit någon annan förändring än en tillökning af 7.000 rdr i prinsessan Eugenies hofhållningssumma, i öfverensstämmelse med K. M:ts förslag. Detta afslogs emellertid af begge kamrarne, i den första utan diskussion, men efter votering med 53 röster mot 40, i andra efter en kort diskussion, och med 146 röster mot 19. Här uppträdde hrr Beronius, Jan Andersson, C. A. Larsson och Reutercrona emot det begärda anslaget, icke derför att dess storlek betydde något, men af principiella och konstitutionella skäl samt för att göra allvar af den at konungen i trontalet utlofvade sparsamhet. Hr Björck ansåg det kanske vara bättre att konungens rådgifvare icke framlagt detta förslag ; men då så bade skett och summan ej var större, borde man icke af denna orsak väcka något missförhållande mellan konung, minister och representation. Statsrådet Ehrenheim förklarade orsaken till förslagets framläggande vara den, att prinsessan Eugenies nuvarande anslag jemte räntan på hennes enskilda förmögenhet icke i trots af hennes indragna lefnadssätt räckt till, utan att en brist uppstått, motsvarande det nu begärda beloppet. K. M:ts af utskottet tillstyrkta förändringar i fråga om utgifterna rörande andra hufvudtiteln biföllos af begge kamrarne utan diskussion. Så mycket lifligare blef striden på begge dessa ställen i fråga om tredje hufvudtiteln, der statsutskottet föreslagit, dels att den nuvarande staten för utrikesdepartementet skulle bibehållas oförändrad, delg att riksdagen derjemte skulle anhålla att K. M:t måtte låta tillse och utreda, huruvida icke inskränkningar å anslagen under tredje hufvudtiteln skulle kunna vidtagas, samt för näst sammanträdande riksdag framlägga förslag till nedsatt utgiftsstat för nämnda hufvudtitel. I Första kammaren gjorde sig