Göteborgsposten – 28 mars 1867, sida 1

Det hela dröjde ej en minut; dessa förstulna ögonblick af sällhet göra det sällan: ödet måtte vara afundsjnkt på dem. Lady Adelaide trädde fram och Maria drog sig undan bakom en tropisk växt, nära att dö at förskräckelse öfver den scen af vrede som kunde komma. Om något kunde ha ösat hennes förvåning så var det att se lady Adelaide med utsträckta händer gå emot William och höra henne kalla honom Gcoffrey. De gingo nu vidare för att höra kallelsen till lord Dane. Han fattade hennes hand och förde henne med sig. Lord Dane, som var otalig öfver dröjsmålet, ringde ånyo. — Hvad kan uppehålla Geoffrey? frågade han litet förtretad. Jag vill se honom. I ckonomiskt afseende gör er dotter ett förmånligare parti med honom iin hon skulle ha gjort medl Herbert. Geoffrey eger en omätlig förmögenhet efter sin mor, och jag har ej lefvat upp hilften af mina inkomster. Sålunda är min son rik, äfven oberäknadt de inkomster han kommer att åtnjuta som lord Dane. — Det är ett högst smickrande och förmånligt anbud för henne, utbrast den tacksamme mr Lester. Och om Maria blott vill taga sitt förnuft tillfånga — på senare